Lös ut x
x=\frac{\sqrt{661}+19}{50}\approx 0,894198405
x=\frac{19-\sqrt{661}}{50}\approx -0,134198405
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
25x^{2}-19x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{\left(-19\right)^{2}-4\times 25\left(-3\right)}}{2\times 25}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 25, b med -19 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361-4\times 25\left(-3\right)}}{2\times 25}
Kvadrera -19.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361-100\left(-3\right)}}{2\times 25}
Multiplicera -4 med 25.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361+300}}{2\times 25}
Multiplicera -100 med -3.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{661}}{2\times 25}
Addera 361 till 300.
x=\frac{19±\sqrt{661}}{2\times 25}
Motsatsen till -19 är 19.
x=\frac{19±\sqrt{661}}{50}
Multiplicera 2 med 25.
x=\frac{\sqrt{661}+19}{50}
Lös nu ekvationen x=\frac{19±\sqrt{661}}{50} när ± är plus. Addera 19 till \sqrt{661}.
x=\frac{19-\sqrt{661}}{50}
Lös nu ekvationen x=\frac{19±\sqrt{661}}{50} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{661} från 19.
x=\frac{\sqrt{661}+19}{50} x=\frac{19-\sqrt{661}}{50}
Ekvationen har lösts.
25x^{2}-19x-3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
25x^{2}-19x-3-\left(-3\right)=-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
25x^{2}-19x=-\left(-3\right)
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
25x^{2}-19x=3
Subtrahera -3 från 0.
\frac{25x^{2}-19x}{25}=\frac{3}{25}
Dividera båda led med 25.
x^{2}-\frac{19}{25}x=\frac{3}{25}
Division med 25 tar ut multiplikationen med 25.
x^{2}-\frac{19}{25}x+\left(-\frac{19}{50}\right)^{2}=\frac{3}{25}+\left(-\frac{19}{50}\right)^{2}
Dividera -\frac{19}{25}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{19}{50}. Addera sedan kvadraten av -\frac{19}{50} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{19}{25}x+\frac{361}{2500}=\frac{3}{25}+\frac{361}{2500}
Kvadrera -\frac{19}{50} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{19}{25}x+\frac{361}{2500}=\frac{661}{2500}
Addera \frac{3}{25} till \frac{361}{2500} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{19}{50}\right)^{2}=\frac{661}{2500}
Faktorisera x^{2}-\frac{19}{25}x+\frac{361}{2500}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{19}{50}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{661}{2500}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{19}{50}=\frac{\sqrt{661}}{50} x-\frac{19}{50}=-\frac{\sqrt{661}}{50}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{661}+19}{50} x=\frac{19-\sqrt{661}}{50}
Addera \frac{19}{50} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}