Lös ut x
x=\frac{\sqrt{21}-3}{5}\approx 0,316515139
x=\frac{-\sqrt{21}-3}{5}\approx -1,516515139
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
25x^{2}+30x=12
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
25x^{2}+30x-12=12-12
Subtrahera 12 från båda ekvationsled.
25x^{2}+30x-12=0
Subtraktion av 12 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-30±\sqrt{30^{2}-4\times 25\left(-12\right)}}{2\times 25}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 25, b med 30 och c med -12 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-30±\sqrt{900-4\times 25\left(-12\right)}}{2\times 25}
Kvadrera 30.
x=\frac{-30±\sqrt{900-100\left(-12\right)}}{2\times 25}
Multiplicera -4 med 25.
x=\frac{-30±\sqrt{900+1200}}{2\times 25}
Multiplicera -100 med -12.
x=\frac{-30±\sqrt{2100}}{2\times 25}
Addera 900 till 1200.
x=\frac{-30±10\sqrt{21}}{2\times 25}
Dra kvadratroten ur 2100.
x=\frac{-30±10\sqrt{21}}{50}
Multiplicera 2 med 25.
x=\frac{10\sqrt{21}-30}{50}
Lös nu ekvationen x=\frac{-30±10\sqrt{21}}{50} när ± är plus. Addera -30 till 10\sqrt{21}.
x=\frac{\sqrt{21}-3}{5}
Dela -30+10\sqrt{21} med 50.
x=\frac{-10\sqrt{21}-30}{50}
Lös nu ekvationen x=\frac{-30±10\sqrt{21}}{50} när ± är minus. Subtrahera 10\sqrt{21} från -30.
x=\frac{-\sqrt{21}-3}{5}
Dela -30-10\sqrt{21} med 50.
x=\frac{\sqrt{21}-3}{5} x=\frac{-\sqrt{21}-3}{5}
Ekvationen har lösts.
25x^{2}+30x=12
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{25x^{2}+30x}{25}=\frac{12}{25}
Dividera båda led med 25.
x^{2}+\frac{30}{25}x=\frac{12}{25}
Division med 25 tar ut multiplikationen med 25.
x^{2}+\frac{6}{5}x=\frac{12}{25}
Minska bråktalet \frac{30}{25} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 5.
x^{2}+\frac{6}{5}x+\left(\frac{3}{5}\right)^{2}=\frac{12}{25}+\left(\frac{3}{5}\right)^{2}
Dividera \frac{6}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{5}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{5} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{6}{5}x+\frac{9}{25}=\frac{12+9}{25}
Kvadrera \frac{3}{5} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{6}{5}x+\frac{9}{25}=\frac{21}{25}
Addera \frac{12}{25} till \frac{9}{25} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{3}{5}\right)^{2}=\frac{21}{25}
Faktorisera x^{2}+\frac{6}{5}x+\frac{9}{25}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{5}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{21}{25}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{5}=\frac{\sqrt{21}}{5} x+\frac{3}{5}=-\frac{\sqrt{21}}{5}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{21}-3}{5} x=\frac{-\sqrt{21}-3}{5}
Subtrahera \frac{3}{5} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}