Lös ut x
x=-\frac{1}{2}=-0,5
x=\frac{1}{4}=0,25
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
8x^{2}+2x-1=0
Dividera båda led med 3.
a+b=2 ab=8\left(-1\right)=-8
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 8x^{2}+ax+bx-1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,8 -2,4
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -8.
-1+8=7 -2+4=2
Beräkna summan för varje par.
a=-2 b=4
Lösningen är det par som ger Summa 2.
\left(8x^{2}-2x\right)+\left(4x-1\right)
Skriv om 8x^{2}+2x-1 som \left(8x^{2}-2x\right)+\left(4x-1\right).
2x\left(4x-1\right)+4x-1
Bryt ut 2x i 8x^{2}-2x.
\left(4x-1\right)\left(2x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 4x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{4} x=-\frac{1}{2}
Lös 4x-1=0 och 2x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
24x^{2}+6x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times 24\left(-3\right)}}{2\times 24}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 24, b med 6 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\times 24\left(-3\right)}}{2\times 24}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36-96\left(-3\right)}}{2\times 24}
Multiplicera -4 med 24.
x=\frac{-6±\sqrt{36+288}}{2\times 24}
Multiplicera -96 med -3.
x=\frac{-6±\sqrt{324}}{2\times 24}
Addera 36 till 288.
x=\frac{-6±18}{2\times 24}
Dra kvadratroten ur 324.
x=\frac{-6±18}{48}
Multiplicera 2 med 24.
x=\frac{12}{48}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±18}{48} när ± är plus. Addera -6 till 18.
x=\frac{1}{4}
Minska bråktalet \frac{12}{48} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 12.
x=-\frac{24}{48}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±18}{48} när ± är minus. Subtrahera 18 från -6.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-24}{48} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 24.
x=\frac{1}{4} x=-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
24x^{2}+6x-3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
24x^{2}+6x-3-\left(-3\right)=-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
24x^{2}+6x=-\left(-3\right)
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
24x^{2}+6x=3
Subtrahera -3 från 0.
\frac{24x^{2}+6x}{24}=\frac{3}{24}
Dividera båda led med 24.
x^{2}+\frac{6}{24}x=\frac{3}{24}
Division med 24 tar ut multiplikationen med 24.
x^{2}+\frac{1}{4}x=\frac{3}{24}
Minska bråktalet \frac{6}{24} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x^{2}+\frac{1}{4}x=\frac{1}{8}
Minska bråktalet \frac{3}{24} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}+\frac{1}{4}x+\left(\frac{1}{8}\right)^{2}=\frac{1}{8}+\left(\frac{1}{8}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{8}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{4}x+\frac{1}{64}=\frac{1}{8}+\frac{1}{64}
Kvadrera \frac{1}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{4}x+\frac{1}{64}=\frac{9}{64}
Addera \frac{1}{8} till \frac{1}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{8}\right)^{2}=\frac{9}{64}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{4}x+\frac{1}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{8}=\frac{3}{8} x+\frac{1}{8}=-\frac{3}{8}
Förenkla.
x=\frac{1}{4} x=-\frac{1}{2}
Subtrahera \frac{1}{8} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}