Lös ut p
p = -\frac{5}{4} = -1\frac{1}{4} = -1,25
p=-\frac{2}{5}=-0,4
Aktie
Kopieras till Urklipp
20p^{2}+33p+16-6=0
Subtrahera 6 från båda led.
20p^{2}+33p+10=0
Subtrahera 6 från 16 för att få 10.
a+b=33 ab=20\times 10=200
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 20p^{2}+ap+bp+10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,200 2,100 4,50 5,40 8,25 10,20
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 200.
1+200=201 2+100=102 4+50=54 5+40=45 8+25=33 10+20=30
Beräkna summan för varje par.
a=8 b=25
Lösningen är det par som ger Summa 33.
\left(20p^{2}+8p\right)+\left(25p+10\right)
Skriv om 20p^{2}+33p+10 som \left(20p^{2}+8p\right)+\left(25p+10\right).
4p\left(5p+2\right)+5\left(5p+2\right)
Utfaktor 4p i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(5p+2\right)\left(4p+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen 5p+2 genom att använda distributivitet.
p=-\frac{2}{5} p=-\frac{5}{4}
Lös 5p+2=0 och 4p+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
20p^{2}+33p+16=6
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
20p^{2}+33p+16-6=6-6
Subtrahera 6 från båda ekvationsled.
20p^{2}+33p+16-6=0
Subtraktion av 6 från sig självt ger 0 som resultat.
20p^{2}+33p+10=0
Subtrahera 6 från 16.
p=\frac{-33±\sqrt{33^{2}-4\times 20\times 10}}{2\times 20}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 20, b med 33 och c med 10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-33±\sqrt{1089-4\times 20\times 10}}{2\times 20}
Kvadrera 33.
p=\frac{-33±\sqrt{1089-80\times 10}}{2\times 20}
Multiplicera -4 med 20.
p=\frac{-33±\sqrt{1089-800}}{2\times 20}
Multiplicera -80 med 10.
p=\frac{-33±\sqrt{289}}{2\times 20}
Addera 1089 till -800.
p=\frac{-33±17}{2\times 20}
Dra kvadratroten ur 289.
p=\frac{-33±17}{40}
Multiplicera 2 med 20.
p=-\frac{16}{40}
Lös nu ekvationen p=\frac{-33±17}{40} när ± är plus. Addera -33 till 17.
p=-\frac{2}{5}
Minska bråktalet \frac{-16}{40} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 8.
p=-\frac{50}{40}
Lös nu ekvationen p=\frac{-33±17}{40} när ± är minus. Subtrahera 17 från -33.
p=-\frac{5}{4}
Minska bråktalet \frac{-50}{40} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 10.
p=-\frac{2}{5} p=-\frac{5}{4}
Ekvationen har lösts.
20p^{2}+33p+16=6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
20p^{2}+33p+16-16=6-16
Subtrahera 16 från båda ekvationsled.
20p^{2}+33p=6-16
Subtraktion av 16 från sig självt ger 0 som resultat.
20p^{2}+33p=-10
Subtrahera 16 från 6.
\frac{20p^{2}+33p}{20}=-\frac{10}{20}
Dividera båda led med 20.
p^{2}+\frac{33}{20}p=-\frac{10}{20}
Division med 20 tar ut multiplikationen med 20.
p^{2}+\frac{33}{20}p=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-10}{20} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 10.
p^{2}+\frac{33}{20}p+\left(\frac{33}{40}\right)^{2}=-\frac{1}{2}+\left(\frac{33}{40}\right)^{2}
Dividera \frac{33}{20}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{33}{40}. Addera sedan kvadraten av \frac{33}{40} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}+\frac{33}{20}p+\frac{1089}{1600}=-\frac{1}{2}+\frac{1089}{1600}
Kvadrera \frac{33}{40} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}+\frac{33}{20}p+\frac{1089}{1600}=\frac{289}{1600}
Addera -\frac{1}{2} till \frac{1089}{1600} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(p+\frac{33}{40}\right)^{2}=\frac{289}{1600}
Faktorisera p^{2}+\frac{33}{20}p+\frac{1089}{1600}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p+\frac{33}{40}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{289}{1600}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p+\frac{33}{40}=\frac{17}{40} p+\frac{33}{40}=-\frac{17}{40}
Förenkla.
p=-\frac{2}{5} p=-\frac{5}{4}
Subtrahera \frac{33}{40} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}