Lös ut z
z=\frac{3}{2}i=1,5i
z=-i
Aktie
Kopieras till Urklipp
2z^{2}-iz+3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
z=\frac{i±\sqrt{\left(-i\right)^{2}-4\times 2\times 3}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -i och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
z=\frac{i±\sqrt{-1-4\times 2\times 3}}{2\times 2}
Kvadrera -i.
z=\frac{i±\sqrt{-1-8\times 3}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
z=\frac{i±\sqrt{-1-24}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 3.
z=\frac{i±\sqrt{-25}}{2\times 2}
Addera -1 till -24.
z=\frac{i±5i}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur -25.
z=\frac{i±5i}{4}
Multiplicera 2 med 2.
z=\frac{6i}{4}
Lös nu ekvationen z=\frac{i±5i}{4} när ± är plus. Addera i till 5i.
z=\frac{3}{2}i
Dela 6i med 4.
z=\frac{-4i}{4}
Lös nu ekvationen z=\frac{i±5i}{4} när ± är minus. Subtrahera 5i från i.
z=-i
Dela -4i med 4.
z=\frac{3}{2}i z=-i
Ekvationen har lösts.
2z^{2}-iz+3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2z^{2}-iz+3-3=-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
2z^{2}-iz=-3
Subtraktion av 3 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{2z^{2}-iz}{2}=-\frac{3}{2}
Dividera båda led med 2.
z^{2}+\frac{-i}{2}z=-\frac{3}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
z^{2}-\frac{1}{2}iz=-\frac{3}{2}
Dela -i med 2.
z^{2}-\frac{1}{2}iz+\left(-\frac{1}{4}i\right)^{2}=-\frac{3}{2}+\left(-\frac{1}{4}i\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}i, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}i. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4}i till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
z^{2}-\frac{1}{2}iz-\frac{1}{16}=-\frac{3}{2}-\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4}i.
z^{2}-\frac{1}{2}iz-\frac{1}{16}=-\frac{25}{16}
Addera -\frac{3}{2} till -\frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(z-\frac{1}{4}i\right)^{2}=-\frac{25}{16}
Faktorisera z^{2}-\frac{1}{2}iz-\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(z-\frac{1}{4}i\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{25}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
z-\frac{1}{4}i=\frac{5}{4}i z-\frac{1}{4}i=-\frac{5}{4}i
Förenkla.
z=\frac{3}{2}i z=-i
Addera \frac{1}{4}i till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}