Lös ut y
y=\frac{1+\sqrt{15}i}{4}\approx 0,25+0,968245837i
y=\frac{-\sqrt{15}i+1}{4}\approx 0,25-0,968245837i
Aktie
Kopieras till Urklipp
2y^{2}-y+2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times 2\times 2}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -1 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-8\times 2}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-16}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 2.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{-15}}{2\times 2}
Addera 1 till -16.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{15}i}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur -15.
y=\frac{1±\sqrt{15}i}{2\times 2}
Motsatsen till -1 är 1.
y=\frac{1±\sqrt{15}i}{4}
Multiplicera 2 med 2.
y=\frac{1+\sqrt{15}i}{4}
Lös nu ekvationen y=\frac{1±\sqrt{15}i}{4} när ± är plus. Addera 1 till i\sqrt{15}.
y=\frac{-\sqrt{15}i+1}{4}
Lös nu ekvationen y=\frac{1±\sqrt{15}i}{4} när ± är minus. Subtrahera i\sqrt{15} från 1.
y=\frac{1+\sqrt{15}i}{4} y=\frac{-\sqrt{15}i+1}{4}
Ekvationen har lösts.
2y^{2}-y+2=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2y^{2}-y+2-2=-2
Subtrahera 2 från båda ekvationsled.
2y^{2}-y=-2
Subtraktion av 2 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{2y^{2}-y}{2}=-\frac{2}{2}
Dividera båda led med 2.
y^{2}-\frac{1}{2}y=-\frac{2}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
y^{2}-\frac{1}{2}y=-1
Dela -2 med 2.
y^{2}-\frac{1}{2}y+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=-1+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}-\frac{1}{2}y+\frac{1}{16}=-1+\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}-\frac{1}{2}y+\frac{1}{16}=-\frac{15}{16}
Addera -1 till \frac{1}{16}.
\left(y-\frac{1}{4}\right)^{2}=-\frac{15}{16}
Faktorisera y^{2}-\frac{1}{2}y+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{15}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y-\frac{1}{4}=\frac{\sqrt{15}i}{4} y-\frac{1}{4}=-\frac{\sqrt{15}i}{4}
Förenkla.
y=\frac{1+\sqrt{15}i}{4} y=\frac{-\sqrt{15}i+1}{4}
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}