Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-\sqrt{11}i+1}{3}\approx 0,333333333-1,105541597i
x=\frac{1+\sqrt{11}i}{3}\approx 0,333333333+1,105541597i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-3x^{2}+2x-4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-3\right)\left(-4\right)}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 2 och c med -4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-3\right)\left(-4\right)}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4+12\left(-4\right)}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-2±\sqrt{4-48}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med -4.
x=\frac{-2±\sqrt{-44}}{2\left(-3\right)}
Addera 4 till -48.
x=\frac{-2±2\sqrt{11}i}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur -44.
x=\frac{-2±2\sqrt{11}i}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{-2+2\sqrt{11}i}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{11}i}{-6} när ± är plus. Addera -2 till 2i\sqrt{11}.
x=\frac{-\sqrt{11}i+1}{3}
Dela -2+2i\sqrt{11} med -6.
x=\frac{-2\sqrt{11}i-2}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{11}i}{-6} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{11} från -2.
x=\frac{1+\sqrt{11}i}{3}
Dela -2-2i\sqrt{11} med -6.
x=\frac{-\sqrt{11}i+1}{3} x=\frac{1+\sqrt{11}i}{3}
Ekvationen har lösts.
-3x^{2}+2x-4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-3x^{2}+2x-4-\left(-4\right)=-\left(-4\right)
Addera 4 till båda ekvationsled.
-3x^{2}+2x=-\left(-4\right)
Subtraktion av -4 från sig självt ger 0 som resultat.
-3x^{2}+2x=4
Subtrahera -4 från 0.
\frac{-3x^{2}+2x}{-3}=\frac{4}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{2}{-3}x=\frac{4}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=\frac{4}{-3}
Dela 2 med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=-\frac{4}{3}
Dela 4 med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=-\frac{4}{3}+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=-\frac{4}{3}+\frac{1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=-\frac{11}{9}
Addera -\frac{4}{3} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=-\frac{11}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{11}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=\frac{\sqrt{11}i}{3} x-\frac{1}{3}=-\frac{\sqrt{11}i}{3}
Förenkla.
x=\frac{1+\sqrt{11}i}{3} x=\frac{-\sqrt{11}i+1}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}