Faktorisera
\left(x-2\right)\left(2x+3\right)
Beräkna
\left(x-2\right)\left(2x+3\right)
Graf
Frågesport
Polynomial
2 x ^ { 2 } - x - 6
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-1 ab=2\left(-6\right)=-12
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-12 2,-6 3,-4
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -12.
1-12=-11 2-6=-4 3-4=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-4 b=3
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(2x^{2}-4x\right)+\left(3x-6\right)
Skriv om 2x^{2}-x-6 som \left(2x^{2}-4x\right)+\left(3x-6\right).
2x\left(x-2\right)+3\left(x-2\right)
Utfaktor 2x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(x-2\right)\left(2x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-2 genom att använda distributivitet.
2x^{2}-x-6=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times 2\left(-6\right)}}{2\times 2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-8\left(-6\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+48}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -6.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{49}}{2\times 2}
Addera 1 till 48.
x=\frac{-\left(-1\right)±7}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{1±7}{2\times 2}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±7}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{8}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±7}{4} när ± är plus. Addera 1 till 7.
x=2
Dela 8 med 4.
x=-\frac{6}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±7}{4} när ± är minus. Subtrahera 7 från 1.
x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-6}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
2x^{2}-x-6=2\left(x-2\right)\left(x-\left(-\frac{3}{2}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 2 och x_{2} med -\frac{3}{2}.
2x^{2}-x-6=2\left(x-2\right)\left(x+\frac{3}{2}\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
2x^{2}-x-6=2\left(x-2\right)\times \frac{2x+3}{2}
Addera \frac{3}{2} till x genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
2x^{2}-x-6=\left(x-2\right)\left(2x+3\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 2 i 2 och 2.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}