Lös ut x
x=\frac{\sqrt{5}+1}{4}\approx 0,809016994
x=\frac{1-\sqrt{5}}{4}\approx -0,309016994
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-x=\frac{1}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
2x^{2}-x-\frac{1}{2}=\frac{1}{2}-\frac{1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
2x^{2}-x-\frac{1}{2}=0
Subtraktion av \frac{1}{2} från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times 2\left(-\frac{1}{2}\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -1 och c med -\frac{1}{2} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-8\left(-\frac{1}{2}\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+4}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -\frac{1}{2}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{5}}{2\times 2}
Addera 1 till 4.
x=\frac{1±\sqrt{5}}{2\times 2}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±\sqrt{5}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{\sqrt{5}+1}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{5}}{4} när ± är plus. Addera 1 till \sqrt{5}.
x=\frac{1-\sqrt{5}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{5}}{4} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{5} från 1.
x=\frac{\sqrt{5}+1}{4} x=\frac{1-\sqrt{5}}{4}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-x=\frac{1}{2}
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{2x^{2}-x}{2}=\frac{\frac{1}{2}}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=\frac{\frac{1}{2}}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=\frac{1}{4}
Dela \frac{1}{2} med 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{1}{4}+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{1}{4}+\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{5}{16}
Addera \frac{1}{4} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{5}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{5}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{4}=\frac{\sqrt{5}}{4} x-\frac{1}{4}=-\frac{\sqrt{5}}{4}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{5}+1}{4} x=\frac{1-\sqrt{5}}{4}
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}