Lös ut x
x=\frac{\sqrt{462}}{2}+2\approx 12,74709263
x=-\frac{\sqrt{462}}{2}+2\approx -8,74709263
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-8x-223=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{\left(-8\right)^{2}-4\times 2\left(-223\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -8 och c med -223 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-4\times 2\left(-223\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -8.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-8\left(-223\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64+1784}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -223.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{1848}}{2\times 2}
Addera 64 till 1784.
x=\frac{-\left(-8\right)±2\sqrt{462}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 1848.
x=\frac{8±2\sqrt{462}}{2\times 2}
Motsatsen till -8 är 8.
x=\frac{8±2\sqrt{462}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{2\sqrt{462}+8}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±2\sqrt{462}}{4} när ± är plus. Addera 8 till 2\sqrt{462}.
x=\frac{\sqrt{462}}{2}+2
Dela 8+2\sqrt{462} med 4.
x=\frac{8-2\sqrt{462}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±2\sqrt{462}}{4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{462} från 8.
x=-\frac{\sqrt{462}}{2}+2
Dela 8-2\sqrt{462} med 4.
x=\frac{\sqrt{462}}{2}+2 x=-\frac{\sqrt{462}}{2}+2
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-8x-223=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-8x-223-\left(-223\right)=-\left(-223\right)
Addera 223 till båda ekvationsled.
2x^{2}-8x=-\left(-223\right)
Subtraktion av -223 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}-8x=223
Subtrahera -223 från 0.
\frac{2x^{2}-8x}{2}=\frac{223}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{8}{2}\right)x=\frac{223}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-4x=\frac{223}{2}
Dela -8 med 2.
x^{2}-4x+\left(-2\right)^{2}=\frac{223}{2}+\left(-2\right)^{2}
Dividera -4, koefficienten för termen x, med 2 för att få -2. Addera sedan kvadraten av -2 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-4x+4=\frac{223}{2}+4
Kvadrera -2.
x^{2}-4x+4=\frac{231}{2}
Addera \frac{223}{2} till 4.
\left(x-2\right)^{2}=\frac{231}{2}
Faktorisera x^{2}-4x+4. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-2\right)^{2}}=\sqrt{\frac{231}{2}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-2=\frac{\sqrt{462}}{2} x-2=-\frac{\sqrt{462}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{462}}{2}+2 x=-\frac{\sqrt{462}}{2}+2
Addera 2 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}