Lös ut x
x=-2
x = \frac{7}{2} = 3\frac{1}{2} = 3,5
Graf
Frågesport
Polynomial
2 x ^ { 2 } - 3 x - 14 = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-3 ab=2\left(-14\right)=-28
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-14. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-28 2,-14 4,-7
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -28.
1-28=-27 2-14=-12 4-7=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-7 b=4
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(2x^{2}-7x\right)+\left(4x-14\right)
Skriv om 2x^{2}-3x-14 som \left(2x^{2}-7x\right)+\left(4x-14\right).
x\left(2x-7\right)+2\left(2x-7\right)
Utfaktor x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(2x-7\right)\left(x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-7 genom att använda distributivitet.
x=\frac{7}{2} x=-2
Lös 2x-7=0 och x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2x^{2}-3x-14=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 2\left(-14\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -3 och c med -14 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 2\left(-14\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-8\left(-14\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+112}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -14.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{121}}{2\times 2}
Addera 9 till 112.
x=\frac{-\left(-3\right)±11}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 121.
x=\frac{3±11}{2\times 2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±11}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{14}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±11}{4} när ± är plus. Addera 3 till 11.
x=\frac{7}{2}
Minska bråktalet \frac{14}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{8}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±11}{4} när ± är minus. Subtrahera 11 från 3.
x=-2
Dela -8 med 4.
x=\frac{7}{2} x=-2
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-3x-14=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-3x-14-\left(-14\right)=-\left(-14\right)
Addera 14 till båda ekvationsled.
2x^{2}-3x=-\left(-14\right)
Subtraktion av -14 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}-3x=14
Subtrahera -14 från 0.
\frac{2x^{2}-3x}{2}=\frac{14}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=\frac{14}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=7
Dela 14 med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=7+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=7+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{121}{16}
Addera 7 till \frac{9}{16}.
\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{121}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{121}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{4}=\frac{11}{4} x-\frac{3}{4}=-\frac{11}{4}
Förenkla.
x=\frac{7}{2} x=-2
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}