Lös ut x
x=-4
x=5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-2x-12-28=0
Subtrahera 28 från båda led.
2x^{2}-2x-40=0
Subtrahera 28 från -12 för att få -40.
x^{2}-x-20=0
Dividera båda led med 2.
a+b=-1 ab=1\left(-20\right)=-20
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som x^{2}+ax+bx-20. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-20 2,-10 4,-5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -20.
1-20=-19 2-10=-8 4-5=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=4
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(x^{2}-5x\right)+\left(4x-20\right)
Skriv om x^{2}-x-20 som \left(x^{2}-5x\right)+\left(4x-20\right).
x\left(x-5\right)+4\left(x-5\right)
Utfaktor x i den första och den 4 i den andra gruppen.
\left(x-5\right)\left(x+4\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-5 genom att använda distributivitet.
x=5 x=-4
Lös x-5=0 och x+4=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2x^{2}-2x-12=28
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
2x^{2}-2x-12-28=28-28
Subtrahera 28 från båda ekvationsled.
2x^{2}-2x-12-28=0
Subtraktion av 28 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}-2x-40=0
Subtrahera 28 från -12.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 2\left(-40\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -2 och c med -40 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 2\left(-40\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-8\left(-40\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+320}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -40.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{324}}{2\times 2}
Addera 4 till 320.
x=\frac{-\left(-2\right)±18}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 324.
x=\frac{2±18}{2\times 2}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±18}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{20}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±18}{4} när ± är plus. Addera 2 till 18.
x=5
Dela 20 med 4.
x=-\frac{16}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±18}{4} när ± är minus. Subtrahera 18 från 2.
x=-4
Dela -16 med 4.
x=5 x=-4
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-2x-12=28
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-2x-12-\left(-12\right)=28-\left(-12\right)
Addera 12 till båda ekvationsled.
2x^{2}-2x=28-\left(-12\right)
Subtraktion av -12 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}-2x=40
Subtrahera -12 från 28.
\frac{2x^{2}-2x}{2}=\frac{40}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{2}{2}\right)x=\frac{40}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-x=\frac{40}{2}
Dela -2 med 2.
x^{2}-x=20
Dela 40 med 2.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=20+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=20+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{81}{4}
Addera 20 till \frac{1}{4}.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{81}{4}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{81}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{9}{2} x-\frac{1}{2}=-\frac{9}{2}
Förenkla.
x=5 x=-4
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}