Lös ut x
x=-\frac{1}{2}=-0,5
x=10
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-19 ab=2\left(-10\right)=-20
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-20 2,-10 4,-5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -20.
1-20=-19 2-10=-8 4-5=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-20 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -19.
\left(2x^{2}-20x\right)+\left(x-10\right)
Skriv om 2x^{2}-19x-10 som \left(2x^{2}-20x\right)+\left(x-10\right).
2x\left(x-10\right)+x-10
Bryt ut 2x i 2x^{2}-20x.
\left(x-10\right)\left(2x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-10 genom att använda distributivitet.
x=10 x=-\frac{1}{2}
Lös x-10=0 och 2x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2x^{2}-19x-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{\left(-19\right)^{2}-4\times 2\left(-10\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -19 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361-4\times 2\left(-10\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -19.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361-8\left(-10\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{361+80}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -10.
x=\frac{-\left(-19\right)±\sqrt{441}}{2\times 2}
Addera 361 till 80.
x=\frac{-\left(-19\right)±21}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 441.
x=\frac{19±21}{2\times 2}
Motsatsen till -19 är 19.
x=\frac{19±21}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{40}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{19±21}{4} när ± är plus. Addera 19 till 21.
x=10
Dela 40 med 4.
x=-\frac{2}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{19±21}{4} när ± är minus. Subtrahera 21 från 19.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=10 x=-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-19x-10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-19x-10-\left(-10\right)=-\left(-10\right)
Addera 10 till båda ekvationsled.
2x^{2}-19x=-\left(-10\right)
Subtraktion av -10 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}-19x=10
Subtrahera -10 från 0.
\frac{2x^{2}-19x}{2}=\frac{10}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{19}{2}x=\frac{10}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{19}{2}x=5
Dela 10 med 2.
x^{2}-\frac{19}{2}x+\left(-\frac{19}{4}\right)^{2}=5+\left(-\frac{19}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{19}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{19}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{19}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{19}{2}x+\frac{361}{16}=5+\frac{361}{16}
Kvadrera -\frac{19}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{19}{2}x+\frac{361}{16}=\frac{441}{16}
Addera 5 till \frac{361}{16}.
\left(x-\frac{19}{4}\right)^{2}=\frac{441}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{19}{2}x+\frac{361}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{19}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{441}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{19}{4}=\frac{21}{4} x-\frac{19}{4}=-\frac{21}{4}
Förenkla.
x=10 x=-\frac{1}{2}
Addera \frac{19}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}