Lös ut x
x = \frac{\sqrt{11} + 5}{2} \approx 4,158312395
x=\frac{5-\sqrt{11}}{2}\approx 0,841687605
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-10x+7=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{\left(-10\right)^{2}-4\times 2\times 7}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -10 och c med 7 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{100-4\times 2\times 7}}{2\times 2}
Kvadrera -10.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{100-8\times 7}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{100-56}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 7.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{44}}{2\times 2}
Addera 100 till -56.
x=\frac{-\left(-10\right)±2\sqrt{11}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 44.
x=\frac{10±2\sqrt{11}}{2\times 2}
Motsatsen till -10 är 10.
x=\frac{10±2\sqrt{11}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{2\sqrt{11}+10}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{10±2\sqrt{11}}{4} när ± är plus. Addera 10 till 2\sqrt{11}.
x=\frac{\sqrt{11}+5}{2}
Dela 10+2\sqrt{11} med 4.
x=\frac{10-2\sqrt{11}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{10±2\sqrt{11}}{4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{11} från 10.
x=\frac{5-\sqrt{11}}{2}
Dela 10-2\sqrt{11} med 4.
x=\frac{\sqrt{11}+5}{2} x=\frac{5-\sqrt{11}}{2}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-10x+7=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-10x+7-7=-7
Subtrahera 7 från båda ekvationsled.
2x^{2}-10x=-7
Subtraktion av 7 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{2x^{2}-10x}{2}=-\frac{7}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{10}{2}\right)x=-\frac{7}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-5x=-\frac{7}{2}
Dela -10 med 2.
x^{2}-5x+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}=-\frac{7}{2}+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}
Dividera -5, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=-\frac{7}{2}+\frac{25}{4}
Kvadrera -\frac{5}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=\frac{11}{4}
Addera -\frac{7}{2} till \frac{25}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}=\frac{11}{4}
Faktorisera x^{2}-5x+\frac{25}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{11}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{2}=\frac{\sqrt{11}}{2} x-\frac{5}{2}=-\frac{\sqrt{11}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{11}+5}{2} x=\frac{5-\sqrt{11}}{2}
Addera \frac{5}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}