Lös ut x
x = -\frac{3}{2} = -1\frac{1}{2} = -1,5
x=2
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+x-5-2x=1
Subtrahera 2x från båda led.
2x^{2}-x-5=1
Slå ihop x och -2x för att få -x.
2x^{2}-x-5-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
2x^{2}-x-6=0
Subtrahera 1 från -5 för att få -6.
a+b=-1 ab=2\left(-6\right)=-12
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-12 2,-6 3,-4
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -12.
1-12=-11 2-6=-4 3-4=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-4 b=3
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(2x^{2}-4x\right)+\left(3x-6\right)
Skriv om 2x^{2}-x-6 som \left(2x^{2}-4x\right)+\left(3x-6\right).
2x\left(x-2\right)+3\left(x-2\right)
Utfaktor 2x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(x-2\right)\left(2x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-2 genom att använda distributivitet.
x=2 x=-\frac{3}{2}
Lös x-2=0 och 2x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2x^{2}+x-5-2x=1
Subtrahera 2x från båda led.
2x^{2}-x-5=1
Slå ihop x och -2x för att få -x.
2x^{2}-x-5-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
2x^{2}-x-6=0
Subtrahera 1 från -5 för att få -6.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times 2\left(-6\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -1 och c med -6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-8\left(-6\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+48}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -6.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{49}}{2\times 2}
Addera 1 till 48.
x=\frac{-\left(-1\right)±7}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{1±7}{2\times 2}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±7}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{8}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±7}{4} när ± är plus. Addera 1 till 7.
x=2
Dela 8 med 4.
x=-\frac{6}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±7}{4} när ± är minus. Subtrahera 7 från 1.
x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-6}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=2 x=-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+x-5-2x=1
Subtrahera 2x från båda led.
2x^{2}-x-5=1
Slå ihop x och -2x för att få -x.
2x^{2}-x=1+5
Lägg till 5 på båda sidorna.
2x^{2}-x=6
Addera 1 och 5 för att få 6.
\frac{2x^{2}-x}{2}=\frac{6}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=\frac{6}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=3
Dela 6 med 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=3+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=3+\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{49}{16}
Addera 3 till \frac{1}{16}.
\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{49}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{4}=\frac{7}{4} x-\frac{1}{4}=-\frac{7}{4}
Förenkla.
x=2 x=-\frac{3}{2}
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}