Lös ut x
x=\frac{\sqrt{19}-3}{2}\approx 0,679449472
x=\frac{-\sqrt{19}-3}{2}\approx -3,679449472
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+6x-5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times 2\left(-5\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 6 och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\times 2\left(-5\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36-8\left(-5\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-6±\sqrt{36+40}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -5.
x=\frac{-6±\sqrt{76}}{2\times 2}
Addera 36 till 40.
x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 76.
x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{2\sqrt{19}-6}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{4} när ± är plus. Addera -6 till 2\sqrt{19}.
x=\frac{\sqrt{19}-3}{2}
Dela -6+2\sqrt{19} med 4.
x=\frac{-2\sqrt{19}-6}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{19}}{4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{19} från -6.
x=\frac{-\sqrt{19}-3}{2}
Dela -6-2\sqrt{19} med 4.
x=\frac{\sqrt{19}-3}{2} x=\frac{-\sqrt{19}-3}{2}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+6x-5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}+6x-5-\left(-5\right)=-\left(-5\right)
Addera 5 till båda ekvationsled.
2x^{2}+6x=-\left(-5\right)
Subtraktion av -5 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}+6x=5
Subtrahera -5 från 0.
\frac{2x^{2}+6x}{2}=\frac{5}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\frac{6}{2}x=\frac{5}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}+3x=\frac{5}{2}
Dela 6 med 2.
x^{2}+3x+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{5}{2}+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{5}{2}+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{19}{4}
Addera \frac{5}{2} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{19}{4}
Faktorisera x^{2}+3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{19}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{19}}{2} x+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{19}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{19}-3}{2} x=\frac{-\sqrt{19}-3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}