Lös ut x
x = -\frac{15}{2} = -7\frac{1}{2} = -7,5
x=6
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=3 ab=2\left(-90\right)=-180
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-90. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,180 -2,90 -3,60 -4,45 -5,36 -6,30 -9,20 -10,18 -12,15
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -180.
-1+180=179 -2+90=88 -3+60=57 -4+45=41 -5+36=31 -6+30=24 -9+20=11 -10+18=8 -12+15=3
Beräkna summan för varje par.
a=-12 b=15
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(2x^{2}-12x\right)+\left(15x-90\right)
Skriv om 2x^{2}+3x-90 som \left(2x^{2}-12x\right)+\left(15x-90\right).
2x\left(x-6\right)+15\left(x-6\right)
Utfaktor 2x i den första och den 15 i den andra gruppen.
\left(x-6\right)\left(2x+15\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-6 genom att använda distributivitet.
x=6 x=-\frac{15}{2}
Lös x-6=0 och 2x+15=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2x^{2}+3x-90=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\times 2\left(-90\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 3 och c med -90 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±\sqrt{9-4\times 2\left(-90\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9-8\left(-90\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-3±\sqrt{9+720}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -90.
x=\frac{-3±\sqrt{729}}{2\times 2}
Addera 9 till 720.
x=\frac{-3±27}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 729.
x=\frac{-3±27}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{24}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±27}{4} när ± är plus. Addera -3 till 27.
x=6
Dela 24 med 4.
x=-\frac{30}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±27}{4} när ± är minus. Subtrahera 27 från -3.
x=-\frac{15}{2}
Minska bråktalet \frac{-30}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=6 x=-\frac{15}{2}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+3x-90=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}+3x-90-\left(-90\right)=-\left(-90\right)
Addera 90 till båda ekvationsled.
2x^{2}+3x=-\left(-90\right)
Subtraktion av -90 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}+3x=90
Subtrahera -90 från 0.
\frac{2x^{2}+3x}{2}=\frac{90}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x=\frac{90}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x=45
Dela 90 med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}=45+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=45+\frac{9}{16}
Kvadrera \frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{729}{16}
Addera 45 till \frac{9}{16}.
\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{729}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{729}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{4}=\frac{27}{4} x+\frac{3}{4}=-\frac{27}{4}
Förenkla.
x=6 x=-\frac{15}{2}
Subtrahera \frac{3}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}