2 x ^ { 2 } + 3 x - 2 = 0 ( x
Lös ut x
x=-2
x=\frac{1}{2}=0,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+3x-2=0
Allt gånger noll blir noll.
a+b=3 ab=2\left(-2\right)=-4
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,4 -2,2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -4.
-1+4=3 -2+2=0
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=4
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(2x^{2}-x\right)+\left(4x-2\right)
Skriv om 2x^{2}+3x-2 som \left(2x^{2}-x\right)+\left(4x-2\right).
x\left(2x-1\right)+2\left(2x-1\right)
Utfaktor x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(2x-1\right)\left(x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{2} x=-2
Lös 2x-1=0 och x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2x^{2}+3x-2=0
Allt gånger noll blir noll.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\times 2\left(-2\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 3 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±\sqrt{9-4\times 2\left(-2\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9-8\left(-2\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-3±\sqrt{9+16}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -2.
x=\frac{-3±\sqrt{25}}{2\times 2}
Addera 9 till 16.
x=\frac{-3±5}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 25.
x=\frac{-3±5}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{2}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±5}{4} när ± är plus. Addera -3 till 5.
x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{8}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±5}{4} när ± är minus. Subtrahera 5 från -3.
x=-2
Dela -8 med 4.
x=\frac{1}{2} x=-2
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+3x-2=0
Allt gånger noll blir noll.
2x^{2}+3x=2
Lägg till 2 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{2x^{2}+3x}{2}=\frac{2}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x=\frac{2}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x=1
Dela 2 med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}=1+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=1+\frac{9}{16}
Kvadrera \frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{25}{16}
Addera 1 till \frac{9}{16}.
\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{25}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{4}=\frac{5}{4} x+\frac{3}{4}=-\frac{5}{4}
Förenkla.
x=\frac{1}{2} x=-2
Subtrahera \frac{3}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}