Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-3+\sqrt{119}i}{4}\approx -0,75+2,727178029i
x=\frac{-\sqrt{119}i-3}{4}\approx -0,75-2,727178029i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+3x+17=1
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
2x^{2}+3x+17-1=1-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
2x^{2}+3x+17-1=0
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}+3x+16=0
Subtrahera 1 från 17.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\times 2\times 16}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 3 och c med 16 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±\sqrt{9-4\times 2\times 16}}{2\times 2}
Kvadrera 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9-8\times 16}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-3±\sqrt{9-128}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 16.
x=\frac{-3±\sqrt{-119}}{2\times 2}
Addera 9 till -128.
x=\frac{-3±\sqrt{119}i}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur -119.
x=\frac{-3±\sqrt{119}i}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{-3+\sqrt{119}i}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±\sqrt{119}i}{4} när ± är plus. Addera -3 till i\sqrt{119}.
x=\frac{-\sqrt{119}i-3}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±\sqrt{119}i}{4} när ± är minus. Subtrahera i\sqrt{119} från -3.
x=\frac{-3+\sqrt{119}i}{4} x=\frac{-\sqrt{119}i-3}{4}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+3x+17=1
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}+3x+17-17=1-17
Subtrahera 17 från båda ekvationsled.
2x^{2}+3x=1-17
Subtraktion av 17 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}+3x=-16
Subtrahera 17 från 1.
\frac{2x^{2}+3x}{2}=-\frac{16}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x=-\frac{16}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x=-8
Dela -16 med 2.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}=-8+\left(\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=-8+\frac{9}{16}
Kvadrera \frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=-\frac{119}{16}
Addera -8 till \frac{9}{16}.
\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}=-\frac{119}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{119}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{4}=\frac{\sqrt{119}i}{4} x+\frac{3}{4}=-\frac{\sqrt{119}i}{4}
Förenkla.
x=\frac{-3+\sqrt{119}i}{4} x=\frac{-\sqrt{119}i-3}{4}
Subtrahera \frac{3}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}