Lös ut x (complex solution)
x=-\frac{1}{2}+\frac{1}{2}i=-0,5+0,5i
x=-\frac{1}{2}-\frac{1}{2}i=-0,5-0,5i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+2x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 2}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 2 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 2}}{2\times 2}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-8}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-2±\sqrt{-4}}{2\times 2}
Addera 4 till -8.
x=\frac{-2±2i}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur -4.
x=\frac{-2±2i}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{-2+2i}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2i}{4} när ± är plus. Addera -2 till 2i.
x=-\frac{1}{2}+\frac{1}{2}i
Dela -2+2i med 4.
x=\frac{-2-2i}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2i}{4} när ± är minus. Subtrahera 2i från -2.
x=-\frac{1}{2}-\frac{1}{2}i
Dela -2-2i med 4.
x=-\frac{1}{2}+\frac{1}{2}i x=-\frac{1}{2}-\frac{1}{2}i
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+2x+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}+2x+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
2x^{2}+2x=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{2x^{2}+2x}{2}=-\frac{1}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\frac{2}{2}x=-\frac{1}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}+x=-\frac{1}{2}
Dela 2 med 2.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=-\frac{1}{2}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=-\frac{1}{2}+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=-\frac{1}{4}
Addera -\frac{1}{2} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=-\frac{1}{4}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{1}{2}i x+\frac{1}{2}=-\frac{1}{2}i
Förenkla.
x=-\frac{1}{2}+\frac{1}{2}i x=-\frac{1}{2}-\frac{1}{2}i
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}