Lös ut w
w = -\frac{51}{2} = -25\frac{1}{2} = -25,5
w=25
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=1 ab=2\left(-1275\right)=-2550
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2w^{2}+aw+bw-1275. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,2550 -2,1275 -3,850 -5,510 -6,425 -10,255 -15,170 -17,150 -25,102 -30,85 -34,75 -50,51
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -2550.
-1+2550=2549 -2+1275=1273 -3+850=847 -5+510=505 -6+425=419 -10+255=245 -15+170=155 -17+150=133 -25+102=77 -30+85=55 -34+75=41 -50+51=1
Beräkna summan för varje par.
a=-50 b=51
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(2w^{2}-50w\right)+\left(51w-1275\right)
Skriv om 2w^{2}+w-1275 som \left(2w^{2}-50w\right)+\left(51w-1275\right).
2w\left(w-25\right)+51\left(w-25\right)
Utfaktor 2w i den första och den 51 i den andra gruppen.
\left(w-25\right)\left(2w+51\right)
Bryt ut den gemensamma termen w-25 genom att använda distributivitet.
w=25 w=-\frac{51}{2}
Lös w-25=0 och 2w+51=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2w^{2}+w-1275=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
w=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\times 2\left(-1275\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 1 och c med -1275 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
w=\frac{-1±\sqrt{1-4\times 2\left(-1275\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 1.
w=\frac{-1±\sqrt{1-8\left(-1275\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
w=\frac{-1±\sqrt{1+10200}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -1275.
w=\frac{-1±\sqrt{10201}}{2\times 2}
Addera 1 till 10200.
w=\frac{-1±101}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 10201.
w=\frac{-1±101}{4}
Multiplicera 2 med 2.
w=\frac{100}{4}
Lös nu ekvationen w=\frac{-1±101}{4} när ± är plus. Addera -1 till 101.
w=25
Dela 100 med 4.
w=-\frac{102}{4}
Lös nu ekvationen w=\frac{-1±101}{4} när ± är minus. Subtrahera 101 från -1.
w=-\frac{51}{2}
Minska bråktalet \frac{-102}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
w=25 w=-\frac{51}{2}
Ekvationen har lösts.
2w^{2}+w-1275=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2w^{2}+w-1275-\left(-1275\right)=-\left(-1275\right)
Addera 1275 till båda ekvationsled.
2w^{2}+w=-\left(-1275\right)
Subtraktion av -1275 från sig självt ger 0 som resultat.
2w^{2}+w=1275
Subtrahera -1275 från 0.
\frac{2w^{2}+w}{2}=\frac{1275}{2}
Dividera båda led med 2.
w^{2}+\frac{1}{2}w=\frac{1275}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
w^{2}+\frac{1}{2}w+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{1275}{2}+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
w^{2}+\frac{1}{2}w+\frac{1}{16}=\frac{1275}{2}+\frac{1}{16}
Kvadrera \frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
w^{2}+\frac{1}{2}w+\frac{1}{16}=\frac{10201}{16}
Addera \frac{1275}{2} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(w+\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{10201}{16}
Faktorisera w^{2}+\frac{1}{2}w+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(w+\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{10201}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
w+\frac{1}{4}=\frac{101}{4} w+\frac{1}{4}=-\frac{101}{4}
Förenkla.
w=25 w=-\frac{51}{2}
Subtrahera \frac{1}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}