Lös ut p
p=\frac{\sqrt{14}}{2}-1\approx 0,870828693
p=-\frac{\sqrt{14}}{2}-1\approx -2,870828693
Aktie
Kopieras till Urklipp
2p^{2}+4p-5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\times 2\left(-5\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 4 och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-4±\sqrt{16-4\times 2\left(-5\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 4.
p=\frac{-4±\sqrt{16-8\left(-5\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
p=\frac{-4±\sqrt{16+40}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -5.
p=\frac{-4±\sqrt{56}}{2\times 2}
Addera 16 till 40.
p=\frac{-4±2\sqrt{14}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 56.
p=\frac{-4±2\sqrt{14}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
p=\frac{2\sqrt{14}-4}{4}
Lös nu ekvationen p=\frac{-4±2\sqrt{14}}{4} när ± är plus. Addera -4 till 2\sqrt{14}.
p=\frac{\sqrt{14}}{2}-1
Dela -4+2\sqrt{14} med 4.
p=\frac{-2\sqrt{14}-4}{4}
Lös nu ekvationen p=\frac{-4±2\sqrt{14}}{4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{14} från -4.
p=-\frac{\sqrt{14}}{2}-1
Dela -4-2\sqrt{14} med 4.
p=\frac{\sqrt{14}}{2}-1 p=-\frac{\sqrt{14}}{2}-1
Ekvationen har lösts.
2p^{2}+4p-5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2p^{2}+4p-5-\left(-5\right)=-\left(-5\right)
Addera 5 till båda ekvationsled.
2p^{2}+4p=-\left(-5\right)
Subtraktion av -5 från sig självt ger 0 som resultat.
2p^{2}+4p=5
Subtrahera -5 från 0.
\frac{2p^{2}+4p}{2}=\frac{5}{2}
Dividera båda led med 2.
p^{2}+\frac{4}{2}p=\frac{5}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
p^{2}+2p=\frac{5}{2}
Dela 4 med 2.
p^{2}+2p+1^{2}=\frac{5}{2}+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}+2p+1=\frac{5}{2}+1
Kvadrera 1.
p^{2}+2p+1=\frac{7}{2}
Addera \frac{5}{2} till 1.
\left(p+1\right)^{2}=\frac{7}{2}
Faktorisera p^{2}+2p+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p+1\right)^{2}}=\sqrt{\frac{7}{2}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p+1=\frac{\sqrt{14}}{2} p+1=-\frac{\sqrt{14}}{2}
Förenkla.
p=\frac{\sqrt{14}}{2}-1 p=-\frac{\sqrt{14}}{2}-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}