Lös ut n
n = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
n=0
Aktie
Kopieras till Urklipp
2n^{2}+2n=5n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med n^{2}+n.
2n^{2}+2n-5n=0
Subtrahera 5n från båda led.
2n^{2}-3n=0
Slå ihop 2n och -5n för att få -3n.
n\left(2n-3\right)=0
Bryt ut n.
n=0 n=\frac{3}{2}
Lös n=0 och 2n-3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2n^{2}+2n=5n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med n^{2}+n.
2n^{2}+2n-5n=0
Subtrahera 5n från båda led.
2n^{2}-3n=0
Slå ihop 2n och -5n för att få -3n.
n=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -3 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-\left(-3\right)±3}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur \left(-3\right)^{2}.
n=\frac{3±3}{2\times 2}
Motsatsen till -3 är 3.
n=\frac{3±3}{4}
Multiplicera 2 med 2.
n=\frac{6}{4}
Lös nu ekvationen n=\frac{3±3}{4} när ± är plus. Addera 3 till 3.
n=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{6}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
n=\frac{0}{4}
Lös nu ekvationen n=\frac{3±3}{4} när ± är minus. Subtrahera 3 från 3.
n=0
Dela 0 med 4.
n=\frac{3}{2} n=0
Ekvationen har lösts.
2n^{2}+2n=5n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med n^{2}+n.
2n^{2}+2n-5n=0
Subtrahera 5n från båda led.
2n^{2}-3n=0
Slå ihop 2n och -5n för att få -3n.
\frac{2n^{2}-3n}{2}=\frac{0}{2}
Dividera båda led med 2.
n^{2}-\frac{3}{2}n=\frac{0}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
n^{2}-\frac{3}{2}n=0
Dela 0 med 2.
n^{2}-\frac{3}{2}n+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}-\frac{3}{2}n+\frac{9}{16}=\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(n-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{9}{16}
Faktorisera n^{2}-\frac{3}{2}n+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n-\frac{3}{4}=\frac{3}{4} n-\frac{3}{4}=-\frac{3}{4}
Förenkla.
n=\frac{3}{2} n=0
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}