Lös ut x (complex solution)
x=\frac{7}{2}+\frac{1}{2}i=3,5+0,5i
x=\frac{7}{2}-\frac{1}{2}i=3,5-0,5i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-14x+25=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{\left(-14\right)^{2}-4\times 2\times 25}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -14 och c med 25 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-4\times 2\times 25}}{2\times 2}
Kvadrera -14.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-8\times 25}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-200}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 25.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{-4}}{2\times 2}
Addera 196 till -200.
x=\frac{-\left(-14\right)±2i}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur -4.
x=\frac{14±2i}{2\times 2}
Motsatsen till -14 är 14.
x=\frac{14±2i}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{14+2i}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±2i}{4} när ± är plus. Addera 14 till 2i.
x=\frac{7}{2}+\frac{1}{2}i
Dela 14+2i med 4.
x=\frac{14-2i}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±2i}{4} när ± är minus. Subtrahera 2i från 14.
x=\frac{7}{2}-\frac{1}{2}i
Dela 14-2i med 4.
x=\frac{7}{2}+\frac{1}{2}i x=\frac{7}{2}-\frac{1}{2}i
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-14x+25=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-14x+25-25=-25
Subtrahera 25 från båda ekvationsled.
2x^{2}-14x=-25
Subtraktion av 25 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{2x^{2}-14x}{2}=-\frac{25}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{14}{2}\right)x=-\frac{25}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-7x=-\frac{25}{2}
Dela -14 med 2.
x^{2}-7x+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}=-\frac{25}{2}+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}
Dividera -7, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-7x+\frac{49}{4}=-\frac{25}{2}+\frac{49}{4}
Kvadrera -\frac{7}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-7x+\frac{49}{4}=-\frac{1}{4}
Addera -\frac{25}{2} till \frac{49}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{7}{2}\right)^{2}=-\frac{1}{4}
Faktorisera x^{2}-7x+\frac{49}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{2}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{2}=\frac{1}{2}i x-\frac{7}{2}=-\frac{1}{2}i
Förenkla.
x=\frac{7}{2}+\frac{1}{2}i x=\frac{7}{2}-\frac{1}{2}i
Addera \frac{7}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}