Lös ut x
x = \frac{3 \sqrt{5} + 7}{2} \approx 6,854101966
x=\frac{7-3\sqrt{5}}{2}\approx 0,145898034
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-14x+2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{\left(-14\right)^{2}-4\times 2\times 2}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -14 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-4\times 2\times 2}}{2\times 2}
Kvadrera -14.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-8\times 2}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-16}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 2.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{180}}{2\times 2}
Addera 196 till -16.
x=\frac{-\left(-14\right)±6\sqrt{5}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 180.
x=\frac{14±6\sqrt{5}}{2\times 2}
Motsatsen till -14 är 14.
x=\frac{14±6\sqrt{5}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{6\sqrt{5}+14}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±6\sqrt{5}}{4} när ± är plus. Addera 14 till 6\sqrt{5}.
x=\frac{3\sqrt{5}+7}{2}
Dela 14+6\sqrt{5} med 4.
x=\frac{14-6\sqrt{5}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±6\sqrt{5}}{4} när ± är minus. Subtrahera 6\sqrt{5} från 14.
x=\frac{7-3\sqrt{5}}{2}
Dela 14-6\sqrt{5} med 4.
x=\frac{3\sqrt{5}+7}{2} x=\frac{7-3\sqrt{5}}{2}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-14x+2=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-14x+2-2=-2
Subtrahera 2 från båda ekvationsled.
2x^{2}-14x=-2
Subtraktion av 2 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{2x^{2}-14x}{2}=-\frac{2}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{14}{2}\right)x=-\frac{2}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-7x=-\frac{2}{2}
Dela -14 med 2.
x^{2}-7x=-1
Dela -2 med 2.
x^{2}-7x+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}=-1+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}
Dividera -7, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-7x+\frac{49}{4}=-1+\frac{49}{4}
Kvadrera -\frac{7}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-7x+\frac{49}{4}=\frac{45}{4}
Addera -1 till \frac{49}{4}.
\left(x-\frac{7}{2}\right)^{2}=\frac{45}{4}
Faktorisera x^{2}-7x+\frac{49}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{45}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{2}=\frac{3\sqrt{5}}{2} x-\frac{7}{2}=-\frac{3\sqrt{5}}{2}
Förenkla.
x=\frac{3\sqrt{5}+7}{2} x=\frac{7-3\sqrt{5}}{2}
Addera \frac{7}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}