Lös ut x
x=\frac{\sqrt{38}}{2}+3\approx 6,082207001
x=-\frac{\sqrt{38}}{2}+3\approx -0,082207001
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-12x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{\left(-12\right)^{2}-4\times 2\left(-1\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -12 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-4\times 2\left(-1\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -12.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-8\left(-1\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144+8}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -1.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{152}}{2\times 2}
Addera 144 till 8.
x=\frac{-\left(-12\right)±2\sqrt{38}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 152.
x=\frac{12±2\sqrt{38}}{2\times 2}
Motsatsen till -12 är 12.
x=\frac{12±2\sqrt{38}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{2\sqrt{38}+12}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{12±2\sqrt{38}}{4} när ± är plus. Addera 12 till 2\sqrt{38}.
x=\frac{\sqrt{38}}{2}+3
Dela 12+2\sqrt{38} med 4.
x=\frac{12-2\sqrt{38}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{12±2\sqrt{38}}{4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{38} från 12.
x=-\frac{\sqrt{38}}{2}+3
Dela 12-2\sqrt{38} med 4.
x=\frac{\sqrt{38}}{2}+3 x=-\frac{\sqrt{38}}{2}+3
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-12x-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}-12x-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
2x^{2}-12x=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}-12x=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{2x^{2}-12x}{2}=\frac{1}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{12}{2}\right)x=\frac{1}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-6x=\frac{1}{2}
Dela -12 med 2.
x^{2}-6x+\left(-3\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(-3\right)^{2}
Dividera -6, koefficienten för termen x, med 2 för att få -3. Addera sedan kvadraten av -3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-6x+9=\frac{1}{2}+9
Kvadrera -3.
x^{2}-6x+9=\frac{19}{2}
Addera \frac{1}{2} till 9.
\left(x-3\right)^{2}=\frac{19}{2}
Faktorisera x^{2}-6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-3\right)^{2}}=\sqrt{\frac{19}{2}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-3=\frac{\sqrt{38}}{2} x-3=-\frac{\sqrt{38}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{38}}{2}+3 x=-\frac{\sqrt{38}}{2}+3
Addera 3 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}