Lös ut x
x = -\frac{9}{2} = -4\frac{1}{2} = -4,5
x=4
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+x-6-30=0
Subtrahera 30 från båda led.
2x^{2}+x-36=0
Subtrahera 30 från -6 för att få -36.
a+b=1 ab=2\left(-36\right)=-72
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-36. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,72 -2,36 -3,24 -4,18 -6,12 -8,9
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -72.
-1+72=71 -2+36=34 -3+24=21 -4+18=14 -6+12=6 -8+9=1
Beräkna summan för varje par.
a=-8 b=9
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(2x^{2}-8x\right)+\left(9x-36\right)
Skriv om 2x^{2}+x-36 som \left(2x^{2}-8x\right)+\left(9x-36\right).
2x\left(x-4\right)+9\left(x-4\right)
Utfaktor 2x i den första och den 9 i den andra gruppen.
\left(x-4\right)\left(2x+9\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-4 genom att använda distributivitet.
x=4 x=-\frac{9}{2}
Lös x-4=0 och 2x+9=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2x^{2}+x-6=30
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
2x^{2}+x-6-30=30-30
Subtrahera 30 från båda ekvationsled.
2x^{2}+x-6-30=0
Subtraktion av 30 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}+x-36=0
Subtrahera 30 från -6.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\times 2\left(-36\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 1 och c med -36 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±\sqrt{1-4\times 2\left(-36\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 1.
x=\frac{-1±\sqrt{1-8\left(-36\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-1±\sqrt{1+288}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -36.
x=\frac{-1±\sqrt{289}}{2\times 2}
Addera 1 till 288.
x=\frac{-1±17}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 289.
x=\frac{-1±17}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{16}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±17}{4} när ± är plus. Addera -1 till 17.
x=4
Dela 16 med 4.
x=-\frac{18}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±17}{4} när ± är minus. Subtrahera 17 från -1.
x=-\frac{9}{2}
Minska bråktalet \frac{-18}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=4 x=-\frac{9}{2}
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+x-6=30
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2x^{2}+x-6-\left(-6\right)=30-\left(-6\right)
Addera 6 till båda ekvationsled.
2x^{2}+x=30-\left(-6\right)
Subtraktion av -6 från sig självt ger 0 som resultat.
2x^{2}+x=36
Subtrahera -6 från 30.
\frac{2x^{2}+x}{2}=\frac{36}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\frac{1}{2}x=\frac{36}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}+\frac{1}{2}x=18
Dela 36 med 2.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}=18+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=18+\frac{1}{16}
Kvadrera \frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{289}{16}
Addera 18 till \frac{1}{16}.
\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{289}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{289}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{4}=\frac{17}{4} x+\frac{1}{4}=-\frac{17}{4}
Förenkla.
x=4 x=-\frac{9}{2}
Subtrahera \frac{1}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}