Lös ut y
y = \frac{\sqrt{3} + 1}{2} \approx 1,366025404
y=\frac{1-\sqrt{3}}{2}\approx -0,366025404
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2+y-3y^{2}=y\left(y-3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera y med 1-3y.
2+y-3y^{2}=y^{2}-3y
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera y med y-3.
2+y-3y^{2}-y^{2}=-3y
Subtrahera y^{2} från båda led.
2+y-4y^{2}=-3y
Slå ihop -3y^{2} och -y^{2} för att få -4y^{2}.
2+y-4y^{2}+3y=0
Lägg till 3y på båda sidorna.
2+4y-4y^{2}=0
Slå ihop y och 3y för att få 4y.
-4y^{2}+4y+2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\left(-4\right)\times 2}}{2\left(-4\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -4, b med 4 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-4±\sqrt{16-4\left(-4\right)\times 2}}{2\left(-4\right)}
Kvadrera 4.
y=\frac{-4±\sqrt{16+16\times 2}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera -4 med -4.
y=\frac{-4±\sqrt{16+32}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera 16 med 2.
y=\frac{-4±\sqrt{48}}{2\left(-4\right)}
Addera 16 till 32.
y=\frac{-4±4\sqrt{3}}{2\left(-4\right)}
Dra kvadratroten ur 48.
y=\frac{-4±4\sqrt{3}}{-8}
Multiplicera 2 med -4.
y=\frac{4\sqrt{3}-4}{-8}
Lös nu ekvationen y=\frac{-4±4\sqrt{3}}{-8} när ± är plus. Addera -4 till 4\sqrt{3}.
y=\frac{1-\sqrt{3}}{2}
Dela -4+4\sqrt{3} med -8.
y=\frac{-4\sqrt{3}-4}{-8}
Lös nu ekvationen y=\frac{-4±4\sqrt{3}}{-8} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{3} från -4.
y=\frac{\sqrt{3}+1}{2}
Dela -4-4\sqrt{3} med -8.
y=\frac{1-\sqrt{3}}{2} y=\frac{\sqrt{3}+1}{2}
Ekvationen har lösts.
2+y-3y^{2}=y\left(y-3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera y med 1-3y.
2+y-3y^{2}=y^{2}-3y
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera y med y-3.
2+y-3y^{2}-y^{2}=-3y
Subtrahera y^{2} från båda led.
2+y-4y^{2}=-3y
Slå ihop -3y^{2} och -y^{2} för att få -4y^{2}.
2+y-4y^{2}+3y=0
Lägg till 3y på båda sidorna.
2+4y-4y^{2}=0
Slå ihop y och 3y för att få 4y.
4y-4y^{2}=-2
Subtrahera 2 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-4y^{2}+4y=-2
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-4y^{2}+4y}{-4}=-\frac{2}{-4}
Dividera båda led med -4.
y^{2}+\frac{4}{-4}y=-\frac{2}{-4}
Division med -4 tar ut multiplikationen med -4.
y^{2}-y=-\frac{2}{-4}
Dela 4 med -4.
y^{2}-y=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
y^{2}-y+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}-y+\frac{1}{4}=\frac{1}{2}+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}-y+\frac{1}{4}=\frac{3}{4}
Addera \frac{1}{2} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{3}{4}
Faktorisera y^{2}-y+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{3}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{3}}{2} y-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{3}}{2}
Förenkla.
y=\frac{\sqrt{3}+1}{2} y=\frac{1-\sqrt{3}}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}