Lös ut t
t=2
t=-\frac{1}{2}=-0,5
Frågesport
Polynomial
2 + 3 t = 2 t ^ { 2 }
Aktie
Kopieras till Urklipp
2+3t-2t^{2}=0
Subtrahera 2t^{2} från båda led.
-2t^{2}+3t+2=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=3 ab=-2\times 2=-4
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -2t^{2}+at+bt+2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,4 -2,2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -4.
-1+4=3 -2+2=0
Beräkna summan för varje par.
a=4 b=-1
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(-2t^{2}+4t\right)+\left(-t+2\right)
Skriv om -2t^{2}+3t+2 som \left(-2t^{2}+4t\right)+\left(-t+2\right).
2t\left(-t+2\right)-t+2
Bryt ut 2t i -2t^{2}+4t.
\left(-t+2\right)\left(2t+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen -t+2 genom att använda distributivitet.
t=2 t=-\frac{1}{2}
Lös -t+2=0 och 2t+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2+3t-2t^{2}=0
Subtrahera 2t^{2} från båda led.
-2t^{2}+3t+2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-2\right)\times 2}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 3 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-2\right)\times 2}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera 3.
t=\frac{-3±\sqrt{9+8\times 2}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
t=\frac{-3±\sqrt{9+16}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 2.
t=\frac{-3±\sqrt{25}}{2\left(-2\right)}
Addera 9 till 16.
t=\frac{-3±5}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 25.
t=\frac{-3±5}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
t=\frac{2}{-4}
Lös nu ekvationen t=\frac{-3±5}{-4} när ± är plus. Addera -3 till 5.
t=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
t=-\frac{8}{-4}
Lös nu ekvationen t=\frac{-3±5}{-4} när ± är minus. Subtrahera 5 från -3.
t=2
Dela -8 med -4.
t=-\frac{1}{2} t=2
Ekvationen har lösts.
2+3t-2t^{2}=0
Subtrahera 2t^{2} från båda led.
3t-2t^{2}=-2
Subtrahera 2 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-2t^{2}+3t=-2
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-2t^{2}+3t}{-2}=-\frac{2}{-2}
Dividera båda led med -2.
t^{2}+\frac{3}{-2}t=-\frac{2}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
t^{2}-\frac{3}{2}t=-\frac{2}{-2}
Dela 3 med -2.
t^{2}-\frac{3}{2}t=1
Dela -2 med -2.
t^{2}-\frac{3}{2}t+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=1+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}-\frac{3}{2}t+\frac{9}{16}=1+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
t^{2}-\frac{3}{2}t+\frac{9}{16}=\frac{25}{16}
Addera 1 till \frac{9}{16}.
\left(t-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{25}{16}
Faktorisera t^{2}-\frac{3}{2}t+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t-\frac{3}{4}=\frac{5}{4} t-\frac{3}{4}=-\frac{5}{4}
Förenkla.
t=2 t=-\frac{1}{2}
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}