Lös ut x
x=2\sqrt{5}+2\approx 6,472135955
x=2-2\sqrt{5}\approx -2,472135955
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
16+x^{2}+16-8x+x^{2}+16=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Använd binomialsatsen \left(a-b\right)^{2}=a^{2}-2ab+b^{2} för att expandera \left(4-x\right)^{2}.
32+x^{2}-8x+x^{2}+16=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Addera 16 och 16 för att få 32.
32+2x^{2}-8x+16=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Slå ihop x^{2} och x^{2} för att få 2x^{2}.
48+2x^{2}-8x=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Addera 32 och 16 för att få 48.
48+2x^{2}-8x=4^{2}\left(\sqrt{5}\right)^{2}
Utveckla \left(4\sqrt{5}\right)^{2}.
48+2x^{2}-8x=16\left(\sqrt{5}\right)^{2}
Beräkna 4 upphöjt till 2 och få 16.
48+2x^{2}-8x=16\times 5
Kvadraten av \sqrt{5} är 5.
48+2x^{2}-8x=80
Multiplicera 16 och 5 för att få 80.
48+2x^{2}-8x-80=0
Subtrahera 80 från båda led.
-32+2x^{2}-8x=0
Subtrahera 80 från 48 för att få -32.
2x^{2}-8x-32=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{\left(-8\right)^{2}-4\times 2\left(-32\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -8 och c med -32 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-4\times 2\left(-32\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -8.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-8\left(-32\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64+256}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -32.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{320}}{2\times 2}
Addera 64 till 256.
x=\frac{-\left(-8\right)±8\sqrt{5}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 320.
x=\frac{8±8\sqrt{5}}{2\times 2}
Motsatsen till -8 är 8.
x=\frac{8±8\sqrt{5}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{8\sqrt{5}+8}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±8\sqrt{5}}{4} när ± är plus. Addera 8 till 8\sqrt{5}.
x=2\sqrt{5}+2
Dela 8+8\sqrt{5} med 4.
x=\frac{8-8\sqrt{5}}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±8\sqrt{5}}{4} när ± är minus. Subtrahera 8\sqrt{5} från 8.
x=2-2\sqrt{5}
Dela 8-8\sqrt{5} med 4.
x=2\sqrt{5}+2 x=2-2\sqrt{5}
Ekvationen har lösts.
16+x^{2}+16-8x+x^{2}+16=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Använd binomialsatsen \left(a-b\right)^{2}=a^{2}-2ab+b^{2} för att expandera \left(4-x\right)^{2}.
32+x^{2}-8x+x^{2}+16=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Addera 16 och 16 för att få 32.
32+2x^{2}-8x+16=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Slå ihop x^{2} och x^{2} för att få 2x^{2}.
48+2x^{2}-8x=\left(4\sqrt{5}\right)^{2}
Addera 32 och 16 för att få 48.
48+2x^{2}-8x=4^{2}\left(\sqrt{5}\right)^{2}
Utveckla \left(4\sqrt{5}\right)^{2}.
48+2x^{2}-8x=16\left(\sqrt{5}\right)^{2}
Beräkna 4 upphöjt till 2 och få 16.
48+2x^{2}-8x=16\times 5
Kvadraten av \sqrt{5} är 5.
48+2x^{2}-8x=80
Multiplicera 16 och 5 för att få 80.
2x^{2}-8x=80-48
Subtrahera 48 från båda led.
2x^{2}-8x=32
Subtrahera 48 från 80 för att få 32.
\frac{2x^{2}-8x}{2}=\frac{32}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{8}{2}\right)x=\frac{32}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-4x=\frac{32}{2}
Dela -8 med 2.
x^{2}-4x=16
Dela 32 med 2.
x^{2}-4x+\left(-2\right)^{2}=16+\left(-2\right)^{2}
Dividera -4, koefficienten för termen x, med 2 för att få -2. Addera sedan kvadraten av -2 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-4x+4=16+4
Kvadrera -2.
x^{2}-4x+4=20
Addera 16 till 4.
\left(x-2\right)^{2}=20
Faktorisera x^{2}-4x+4. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-2\right)^{2}}=\sqrt{20}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-2=2\sqrt{5} x-2=-2\sqrt{5}
Förenkla.
x=2\sqrt{5}+2 x=2-2\sqrt{5}
Addera 2 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}