Faktorisera
16\left(m-1\right)^{2}
Beräkna
16\left(m-1\right)^{2}
Aktie
Kopieras till Urklipp
16\left(m^{2}-2m+1\right)
Bryt ut 16.
\left(m-1\right)^{2}
Överväg m^{2}-2m+1. Använd den perfekta fyrkantiga formeln, a^{2}-2ab+b^{2}=\left(a-b\right)^{2}, där a=m och b=1.
16\left(m-1\right)^{2}
Skriv om det fullständiga faktoriserade uttrycket.
factor(16m^{2}-32m+16)
Det här trinomet har formen av en trinomkvadrat, eventuellt multiplicerad med en gemensam faktor. Trinomkvadrater kan faktoriseras genom att beräkna kvadratrötterna för termen med högst grad och termen med lägst grad.
gcf(16,-32,16)=16
Hitta den största gemensamma faktorn för koefficienterna.
16\left(m^{2}-2m+1\right)
Bryt ut 16.
16\left(m-1\right)^{2}
Trinomkvadraten är binomkvadraten som är summan av eller differensen mellan kvadratroten ur termen med högst grad och kvadratroten ur termen med lägst grad, där tecknet är tecknet för den mittersta termen i trinomkvadraten.
16m^{2}-32m+16=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
m=\frac{-\left(-32\right)±\sqrt{\left(-32\right)^{2}-4\times 16\times 16}}{2\times 16}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
m=\frac{-\left(-32\right)±\sqrt{1024-4\times 16\times 16}}{2\times 16}
Kvadrera -32.
m=\frac{-\left(-32\right)±\sqrt{1024-64\times 16}}{2\times 16}
Multiplicera -4 med 16.
m=\frac{-\left(-32\right)±\sqrt{1024-1024}}{2\times 16}
Multiplicera -64 med 16.
m=\frac{-\left(-32\right)±\sqrt{0}}{2\times 16}
Addera 1024 till -1024.
m=\frac{-\left(-32\right)±0}{2\times 16}
Dra kvadratroten ur 0.
m=\frac{32±0}{2\times 16}
Motsatsen till -32 är 32.
m=\frac{32±0}{32}
Multiplicera 2 med 16.
16m^{2}-32m+16=16\left(m-1\right)\left(m-1\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 1 och x_{2} med 1.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}