Lös ut b
b=\frac{1}{4}=0,25
b = \frac{5}{2} = 2\frac{1}{2} = 2,5
Aktie
Kopieras till Urklipp
8b^{2}-22b+5=0
Dividera båda led med 2.
a+b=-22 ab=8\times 5=40
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 8b^{2}+ab+bb+5. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-40 -2,-20 -4,-10 -5,-8
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 40.
-1-40=-41 -2-20=-22 -4-10=-14 -5-8=-13
Beräkna summan för varje par.
a=-20 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa -22.
\left(8b^{2}-20b\right)+\left(-2b+5\right)
Skriv om 8b^{2}-22b+5 som \left(8b^{2}-20b\right)+\left(-2b+5\right).
4b\left(2b-5\right)-\left(2b-5\right)
Utfaktor 4b i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(2b-5\right)\left(4b-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2b-5 genom att använda distributivitet.
b=\frac{5}{2} b=\frac{1}{4}
Lös 2b-5=0 och 4b-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
16b^{2}-44b+10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
b=\frac{-\left(-44\right)±\sqrt{\left(-44\right)^{2}-4\times 16\times 10}}{2\times 16}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 16, b med -44 och c med 10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
b=\frac{-\left(-44\right)±\sqrt{1936-4\times 16\times 10}}{2\times 16}
Kvadrera -44.
b=\frac{-\left(-44\right)±\sqrt{1936-64\times 10}}{2\times 16}
Multiplicera -4 med 16.
b=\frac{-\left(-44\right)±\sqrt{1936-640}}{2\times 16}
Multiplicera -64 med 10.
b=\frac{-\left(-44\right)±\sqrt{1296}}{2\times 16}
Addera 1936 till -640.
b=\frac{-\left(-44\right)±36}{2\times 16}
Dra kvadratroten ur 1296.
b=\frac{44±36}{2\times 16}
Motsatsen till -44 är 44.
b=\frac{44±36}{32}
Multiplicera 2 med 16.
b=\frac{80}{32}
Lös nu ekvationen b=\frac{44±36}{32} när ± är plus. Addera 44 till 36.
b=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{80}{32} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 16.
b=\frac{8}{32}
Lös nu ekvationen b=\frac{44±36}{32} när ± är minus. Subtrahera 36 från 44.
b=\frac{1}{4}
Minska bråktalet \frac{8}{32} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 8.
b=\frac{5}{2} b=\frac{1}{4}
Ekvationen har lösts.
16b^{2}-44b+10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
16b^{2}-44b+10-10=-10
Subtrahera 10 från båda ekvationsled.
16b^{2}-44b=-10
Subtraktion av 10 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{16b^{2}-44b}{16}=-\frac{10}{16}
Dividera båda led med 16.
b^{2}+\left(-\frac{44}{16}\right)b=-\frac{10}{16}
Division med 16 tar ut multiplikationen med 16.
b^{2}-\frac{11}{4}b=-\frac{10}{16}
Minska bråktalet \frac{-44}{16} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
b^{2}-\frac{11}{4}b=-\frac{5}{8}
Minska bråktalet \frac{-10}{16} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
b^{2}-\frac{11}{4}b+\left(-\frac{11}{8}\right)^{2}=-\frac{5}{8}+\left(-\frac{11}{8}\right)^{2}
Dividera -\frac{11}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{11}{8}. Addera sedan kvadraten av -\frac{11}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
b^{2}-\frac{11}{4}b+\frac{121}{64}=-\frac{5}{8}+\frac{121}{64}
Kvadrera -\frac{11}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
b^{2}-\frac{11}{4}b+\frac{121}{64}=\frac{81}{64}
Addera -\frac{5}{8} till \frac{121}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(b-\frac{11}{8}\right)^{2}=\frac{81}{64}
Faktorisera b^{2}-\frac{11}{4}b+\frac{121}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(b-\frac{11}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{81}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
b-\frac{11}{8}=\frac{9}{8} b-\frac{11}{8}=-\frac{9}{8}
Förenkla.
b=\frac{5}{2} b=\frac{1}{4}
Addera \frac{11}{8} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}