Lös ut x
x=\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2}\approx -0,669337614
x=-\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2}\approx -2,330662386
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
1500+1500\left(1+x\right)+1500\left(1+x\right)^{2}=2160
Multiplicera 1+x och 1+x för att få \left(1+x\right)^{2}.
1500+1500+1500x+1500\left(1+x\right)^{2}=2160
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1500 med 1+x.
3000+1500x+1500\left(1+x\right)^{2}=2160
Addera 1500 och 1500 för att få 3000.
3000+1500x+1500\left(1+2x+x^{2}\right)=2160
Använd binomialsatsen \left(a+b\right)^{2}=a^{2}+2ab+b^{2} för att expandera \left(1+x\right)^{2}.
3000+1500x+1500+3000x+1500x^{2}=2160
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1500 med 1+2x+x^{2}.
4500+1500x+3000x+1500x^{2}=2160
Addera 3000 och 1500 för att få 4500.
4500+4500x+1500x^{2}=2160
Slå ihop 1500x och 3000x för att få 4500x.
4500+4500x+1500x^{2}-2160=0
Subtrahera 2160 från båda led.
2340+4500x+1500x^{2}=0
Subtrahera 2160 från 4500 för att få 2340.
1500x^{2}+4500x+2340=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-4500±\sqrt{4500^{2}-4\times 1500\times 2340}}{2\times 1500}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1500, b med 4500 och c med 2340 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4500±\sqrt{20250000-4\times 1500\times 2340}}{2\times 1500}
Kvadrera 4500.
x=\frac{-4500±\sqrt{20250000-6000\times 2340}}{2\times 1500}
Multiplicera -4 med 1500.
x=\frac{-4500±\sqrt{20250000-14040000}}{2\times 1500}
Multiplicera -6000 med 2340.
x=\frac{-4500±\sqrt{6210000}}{2\times 1500}
Addera 20250000 till -14040000.
x=\frac{-4500±300\sqrt{69}}{2\times 1500}
Dra kvadratroten ur 6210000.
x=\frac{-4500±300\sqrt{69}}{3000}
Multiplicera 2 med 1500.
x=\frac{300\sqrt{69}-4500}{3000}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4500±300\sqrt{69}}{3000} när ± är plus. Addera -4500 till 300\sqrt{69}.
x=\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2}
Dela -4500+300\sqrt{69} med 3000.
x=\frac{-300\sqrt{69}-4500}{3000}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4500±300\sqrt{69}}{3000} när ± är minus. Subtrahera 300\sqrt{69} från -4500.
x=-\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2}
Dela -4500-300\sqrt{69} med 3000.
x=\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2} x=-\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
1500+1500\left(1+x\right)+1500\left(1+x\right)^{2}=2160
Multiplicera 1+x och 1+x för att få \left(1+x\right)^{2}.
1500+1500+1500x+1500\left(1+x\right)^{2}=2160
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1500 med 1+x.
3000+1500x+1500\left(1+x\right)^{2}=2160
Addera 1500 och 1500 för att få 3000.
3000+1500x+1500\left(1+2x+x^{2}\right)=2160
Använd binomialsatsen \left(a+b\right)^{2}=a^{2}+2ab+b^{2} för att expandera \left(1+x\right)^{2}.
3000+1500x+1500+3000x+1500x^{2}=2160
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1500 med 1+2x+x^{2}.
4500+1500x+3000x+1500x^{2}=2160
Addera 3000 och 1500 för att få 4500.
4500+4500x+1500x^{2}=2160
Slå ihop 1500x och 3000x för att få 4500x.
4500x+1500x^{2}=2160-4500
Subtrahera 4500 från båda led.
4500x+1500x^{2}=-2340
Subtrahera 4500 från 2160 för att få -2340.
1500x^{2}+4500x=-2340
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{1500x^{2}+4500x}{1500}=-\frac{2340}{1500}
Dividera båda led med 1500.
x^{2}+\frac{4500}{1500}x=-\frac{2340}{1500}
Division med 1500 tar ut multiplikationen med 1500.
x^{2}+3x=-\frac{2340}{1500}
Dela 4500 med 1500.
x^{2}+3x=-\frac{39}{25}
Minska bråktalet \frac{-2340}{1500} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 60.
x^{2}+3x+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=-\frac{39}{25}+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=-\frac{39}{25}+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{69}{100}
Addera -\frac{39}{25} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{69}{100}
Faktorisera x^{2}+3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{69}{100}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{69}}{10} x+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{69}}{10}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2} x=-\frac{\sqrt{69}}{10}-\frac{3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}