Lös ut x
x = -\frac{5}{2} = -2\frac{1}{2} = -2,5
x=-\frac{3}{4}=-0,75
Graf
Frågesport
Polynomial
15+26x+8 { x }^{ 2 } =0
Aktie
Kopieras till Urklipp
8x^{2}+26x+15=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=26 ab=8\times 15=120
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 8x^{2}+ax+bx+15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,120 2,60 3,40 4,30 5,24 6,20 8,15 10,12
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 120.
1+120=121 2+60=62 3+40=43 4+30=34 5+24=29 6+20=26 8+15=23 10+12=22
Beräkna summan för varje par.
a=6 b=20
Lösningen är det par som ger Summa 26.
\left(8x^{2}+6x\right)+\left(20x+15\right)
Skriv om 8x^{2}+26x+15 som \left(8x^{2}+6x\right)+\left(20x+15\right).
2x\left(4x+3\right)+5\left(4x+3\right)
Utfaktor 2x i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(4x+3\right)\left(2x+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen 4x+3 genom att använda distributivitet.
x=-\frac{3}{4} x=-\frac{5}{2}
Lös 4x+3=0 och 2x+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
8x^{2}+26x+15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-26±\sqrt{26^{2}-4\times 8\times 15}}{2\times 8}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 8, b med 26 och c med 15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-26±\sqrt{676-4\times 8\times 15}}{2\times 8}
Kvadrera 26.
x=\frac{-26±\sqrt{676-32\times 15}}{2\times 8}
Multiplicera -4 med 8.
x=\frac{-26±\sqrt{676-480}}{2\times 8}
Multiplicera -32 med 15.
x=\frac{-26±\sqrt{196}}{2\times 8}
Addera 676 till -480.
x=\frac{-26±14}{2\times 8}
Dra kvadratroten ur 196.
x=\frac{-26±14}{16}
Multiplicera 2 med 8.
x=-\frac{12}{16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-26±14}{16} när ± är plus. Addera -26 till 14.
x=-\frac{3}{4}
Minska bråktalet \frac{-12}{16} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{40}{16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-26±14}{16} när ± är minus. Subtrahera 14 från -26.
x=-\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{-40}{16} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 8.
x=-\frac{3}{4} x=-\frac{5}{2}
Ekvationen har lösts.
8x^{2}+26x+15=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
8x^{2}+26x+15-15=-15
Subtrahera 15 från båda ekvationsled.
8x^{2}+26x=-15
Subtraktion av 15 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{8x^{2}+26x}{8}=-\frac{15}{8}
Dividera båda led med 8.
x^{2}+\frac{26}{8}x=-\frac{15}{8}
Division med 8 tar ut multiplikationen med 8.
x^{2}+\frac{13}{4}x=-\frac{15}{8}
Minska bråktalet \frac{26}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{13}{4}x+\left(\frac{13}{8}\right)^{2}=-\frac{15}{8}+\left(\frac{13}{8}\right)^{2}
Dividera \frac{13}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{13}{8}. Addera sedan kvadraten av \frac{13}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{13}{4}x+\frac{169}{64}=-\frac{15}{8}+\frac{169}{64}
Kvadrera \frac{13}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{13}{4}x+\frac{169}{64}=\frac{49}{64}
Addera -\frac{15}{8} till \frac{169}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{13}{8}\right)^{2}=\frac{49}{64}
Faktorisera x^{2}+\frac{13}{4}x+\frac{169}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{13}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{13}{8}=\frac{7}{8} x+\frac{13}{8}=-\frac{7}{8}
Förenkla.
x=-\frac{3}{4} x=-\frac{5}{2}
Subtrahera \frac{13}{8} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}