Lös ut x
x=-\frac{2}{3}\approx -0,666666667
x=\frac{2}{5}=0,4
Graf
Frågesport
Polynomial
15 { x }^{ 2 } +4x-4=0
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=4 ab=15\left(-4\right)=-60
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 15x^{2}+ax+bx-4. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,60 -2,30 -3,20 -4,15 -5,12 -6,10
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -60.
-1+60=59 -2+30=28 -3+20=17 -4+15=11 -5+12=7 -6+10=4
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=10
Lösningen är det par som ger Summa 4.
\left(15x^{2}-6x\right)+\left(10x-4\right)
Skriv om 15x^{2}+4x-4 som \left(15x^{2}-6x\right)+\left(10x-4\right).
3x\left(5x-2\right)+2\left(5x-2\right)
Utfaktor 3x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(5x-2\right)\left(3x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 5x-2 genom att använda distributivitet.
x=\frac{2}{5} x=-\frac{2}{3}
Lös 5x-2=0 och 3x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
15x^{2}+4x-4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\times 15\left(-4\right)}}{2\times 15}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 15, b med 4 och c med -4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4±\sqrt{16-4\times 15\left(-4\right)}}{2\times 15}
Kvadrera 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16-60\left(-4\right)}}{2\times 15}
Multiplicera -4 med 15.
x=\frac{-4±\sqrt{16+240}}{2\times 15}
Multiplicera -60 med -4.
x=\frac{-4±\sqrt{256}}{2\times 15}
Addera 16 till 240.
x=\frac{-4±16}{2\times 15}
Dra kvadratroten ur 256.
x=\frac{-4±16}{30}
Multiplicera 2 med 15.
x=\frac{12}{30}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±16}{30} när ± är plus. Addera -4 till 16.
x=\frac{2}{5}
Minska bråktalet \frac{12}{30} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x=-\frac{20}{30}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±16}{30} när ± är minus. Subtrahera 16 från -4.
x=-\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{-20}{30} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 10.
x=\frac{2}{5} x=-\frac{2}{3}
Ekvationen har lösts.
15x^{2}+4x-4=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
15x^{2}+4x-4-\left(-4\right)=-\left(-4\right)
Addera 4 till båda ekvationsled.
15x^{2}+4x=-\left(-4\right)
Subtraktion av -4 från sig självt ger 0 som resultat.
15x^{2}+4x=4
Subtrahera -4 från 0.
\frac{15x^{2}+4x}{15}=\frac{4}{15}
Dividera båda led med 15.
x^{2}+\frac{4}{15}x=\frac{4}{15}
Division med 15 tar ut multiplikationen med 15.
x^{2}+\frac{4}{15}x+\left(\frac{2}{15}\right)^{2}=\frac{4}{15}+\left(\frac{2}{15}\right)^{2}
Dividera \frac{4}{15}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{2}{15}. Addera sedan kvadraten av \frac{2}{15} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{4}{15}x+\frac{4}{225}=\frac{4}{15}+\frac{4}{225}
Kvadrera \frac{2}{15} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{4}{15}x+\frac{4}{225}=\frac{64}{225}
Addera \frac{4}{15} till \frac{4}{225} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{2}{15}\right)^{2}=\frac{64}{225}
Faktorisera x^{2}+\frac{4}{15}x+\frac{4}{225}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{2}{15}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{64}{225}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{2}{15}=\frac{8}{15} x+\frac{2}{15}=-\frac{8}{15}
Förenkla.
x=\frac{2}{5} x=-\frac{2}{3}
Subtrahera \frac{2}{15} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}