Lös ut x
x=-\frac{1}{2}=-0,5
x=\frac{2}{7}\approx 0,285714286
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=3 ab=14\left(-2\right)=-28
Lös ekvationen genom att faktorisera den vänstra delen med gruppering. Först måste den vänstra sidan skrivas om som 14x^{2}+ax+bx-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,28 -2,14 -4,7
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -28.
-1+28=27 -2+14=12 -4+7=3
Beräkna summan för varje par.
a=-4 b=7
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(14x^{2}-4x\right)+\left(7x-2\right)
Skriv om 14x^{2}+3x-2 som \left(14x^{2}-4x\right)+\left(7x-2\right).
2x\left(7x-2\right)+7x-2
Bryt ut 2x i 14x^{2}-4x.
\left(7x-2\right)\left(2x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 7x-2 genom att använda distributivitet.
x=\frac{2}{7} x=-\frac{1}{2}
Lös 7x-2=0 och 2x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
14x^{2}+3x-2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\times 14\left(-2\right)}}{2\times 14}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 14, b med 3 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±\sqrt{9-4\times 14\left(-2\right)}}{2\times 14}
Kvadrera 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9-56\left(-2\right)}}{2\times 14}
Multiplicera -4 med 14.
x=\frac{-3±\sqrt{9+112}}{2\times 14}
Multiplicera -56 med -2.
x=\frac{-3±\sqrt{121}}{2\times 14}
Addera 9 till 112.
x=\frac{-3±11}{2\times 14}
Dra kvadratroten ur 121.
x=\frac{-3±11}{28}
Multiplicera 2 med 14.
x=\frac{8}{28}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±11}{28} när ± är plus. Addera -3 till 11.
x=\frac{2}{7}
Minska bråktalet \frac{8}{28} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{14}{28}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±11}{28} när ± är minus. Subtrahera 11 från -3.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-14}{28} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 14.
x=\frac{2}{7} x=-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
14x^{2}+3x-2=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
14x^{2}+3x-2-\left(-2\right)=-\left(-2\right)
Addera 2 till båda ekvationsled.
14x^{2}+3x=-\left(-2\right)
Subtraktion av -2 från sig självt ger 0 som resultat.
14x^{2}+3x=2
Subtrahera -2 från 0.
\frac{14x^{2}+3x}{14}=\frac{2}{14}
Dividera båda led med 14.
x^{2}+\frac{3}{14}x=\frac{2}{14}
Division med 14 tar ut multiplikationen med 14.
x^{2}+\frac{3}{14}x=\frac{1}{7}
Minska bråktalet \frac{2}{14} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{3}{14}x+\left(\frac{3}{28}\right)^{2}=\frac{1}{7}+\left(\frac{3}{28}\right)^{2}
Dividera \frac{3}{14}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{28}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{28} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{3}{14}x+\frac{9}{784}=\frac{1}{7}+\frac{9}{784}
Kvadrera \frac{3}{28} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{3}{14}x+\frac{9}{784}=\frac{121}{784}
Addera \frac{1}{7} till \frac{9}{784} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{3}{28}\right)^{2}=\frac{121}{784}
Faktorisera x^{2}+\frac{3}{14}x+\frac{9}{784}. I allmänhet gäller att om x^{2}+bx+c är en jämn kvadrat kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2}.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{28}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{121}{784}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{28}=\frac{11}{28} x+\frac{3}{28}=-\frac{11}{28}
Förenkla.
x=\frac{2}{7} x=-\frac{1}{2}
Subtrahera \frac{3}{28} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}