Lös ut x
x=\frac{\sqrt{43}-1}{14}\approx 0,396959895
x=\frac{-\sqrt{43}-1}{14}\approx -0,539817037
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
14x^{2}+2x=3
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
14x^{2}+2x-3=3-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
14x^{2}+2x-3=0
Subtraktion av 3 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 14\left(-3\right)}}{2\times 14}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 14, b med 2 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 14\left(-3\right)}}{2\times 14}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-56\left(-3\right)}}{2\times 14}
Multiplicera -4 med 14.
x=\frac{-2±\sqrt{4+168}}{2\times 14}
Multiplicera -56 med -3.
x=\frac{-2±\sqrt{172}}{2\times 14}
Addera 4 till 168.
x=\frac{-2±2\sqrt{43}}{2\times 14}
Dra kvadratroten ur 172.
x=\frac{-2±2\sqrt{43}}{28}
Multiplicera 2 med 14.
x=\frac{2\sqrt{43}-2}{28}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{43}}{28} när ± är plus. Addera -2 till 2\sqrt{43}.
x=\frac{\sqrt{43}-1}{14}
Dela -2+2\sqrt{43} med 28.
x=\frac{-2\sqrt{43}-2}{28}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{43}}{28} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{43} från -2.
x=\frac{-\sqrt{43}-1}{14}
Dela -2-2\sqrt{43} med 28.
x=\frac{\sqrt{43}-1}{14} x=\frac{-\sqrt{43}-1}{14}
Ekvationen har lösts.
14x^{2}+2x=3
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{14x^{2}+2x}{14}=\frac{3}{14}
Dividera båda led med 14.
x^{2}+\frac{2}{14}x=\frac{3}{14}
Division med 14 tar ut multiplikationen med 14.
x^{2}+\frac{1}{7}x=\frac{3}{14}
Minska bråktalet \frac{2}{14} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{1}{7}x+\left(\frac{1}{14}\right)^{2}=\frac{3}{14}+\left(\frac{1}{14}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{7}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{14}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{14} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{7}x+\frac{1}{196}=\frac{3}{14}+\frac{1}{196}
Kvadrera \frac{1}{14} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{7}x+\frac{1}{196}=\frac{43}{196}
Addera \frac{3}{14} till \frac{1}{196} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{14}\right)^{2}=\frac{43}{196}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{7}x+\frac{1}{196}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{14}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{43}{196}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{14}=\frac{\sqrt{43}}{14} x+\frac{1}{14}=-\frac{\sqrt{43}}{14}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{43}-1}{14} x=\frac{-\sqrt{43}-1}{14}
Subtrahera \frac{1}{14} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}