Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-\sqrt{390}i+10}{49}\approx 0,204081633-0,403028932i
x=\frac{10+\sqrt{390}i}{49}\approx 0,204081633+0,403028932i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
1+20x-49x^{2}=11
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
1+20x-49x^{2}-11=0
Subtrahera 11 från båda led.
-10+20x-49x^{2}=0
Subtrahera 11 från 1 för att få -10.
-49x^{2}+20x-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-20±\sqrt{20^{2}-4\left(-49\right)\left(-10\right)}}{2\left(-49\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -49, b med 20 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-20±\sqrt{400-4\left(-49\right)\left(-10\right)}}{2\left(-49\right)}
Kvadrera 20.
x=\frac{-20±\sqrt{400+196\left(-10\right)}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera -4 med -49.
x=\frac{-20±\sqrt{400-1960}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera 196 med -10.
x=\frac{-20±\sqrt{-1560}}{2\left(-49\right)}
Addera 400 till -1960.
x=\frac{-20±2\sqrt{390}i}{2\left(-49\right)}
Dra kvadratroten ur -1560.
x=\frac{-20±2\sqrt{390}i}{-98}
Multiplicera 2 med -49.
x=\frac{-20+2\sqrt{390}i}{-98}
Lös nu ekvationen x=\frac{-20±2\sqrt{390}i}{-98} när ± är plus. Addera -20 till 2i\sqrt{390}.
x=\frac{-\sqrt{390}i+10}{49}
Dela -20+2i\sqrt{390} med -98.
x=\frac{-2\sqrt{390}i-20}{-98}
Lös nu ekvationen x=\frac{-20±2\sqrt{390}i}{-98} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{390} från -20.
x=\frac{10+\sqrt{390}i}{49}
Dela -20-2i\sqrt{390} med -98.
x=\frac{-\sqrt{390}i+10}{49} x=\frac{10+\sqrt{390}i}{49}
Ekvationen har lösts.
1+20x-49x^{2}=11
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
20x-49x^{2}=11-1
Subtrahera 1 från båda led.
20x-49x^{2}=10
Subtrahera 1 från 11 för att få 10.
-49x^{2}+20x=10
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-49x^{2}+20x}{-49}=\frac{10}{-49}
Dividera båda led med -49.
x^{2}+\frac{20}{-49}x=\frac{10}{-49}
Division med -49 tar ut multiplikationen med -49.
x^{2}-\frac{20}{49}x=\frac{10}{-49}
Dela 20 med -49.
x^{2}-\frac{20}{49}x=-\frac{10}{49}
Dela 10 med -49.
x^{2}-\frac{20}{49}x+\left(-\frac{10}{49}\right)^{2}=-\frac{10}{49}+\left(-\frac{10}{49}\right)^{2}
Dividera -\frac{20}{49}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{10}{49}. Addera sedan kvadraten av -\frac{10}{49} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{20}{49}x+\frac{100}{2401}=-\frac{10}{49}+\frac{100}{2401}
Kvadrera -\frac{10}{49} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{20}{49}x+\frac{100}{2401}=-\frac{390}{2401}
Addera -\frac{10}{49} till \frac{100}{2401} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{10}{49}\right)^{2}=-\frac{390}{2401}
Faktorisera x^{2}-\frac{20}{49}x+\frac{100}{2401}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{10}{49}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{390}{2401}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{10}{49}=\frac{\sqrt{390}i}{49} x-\frac{10}{49}=-\frac{\sqrt{390}i}{49}
Förenkla.
x=\frac{10+\sqrt{390}i}{49} x=\frac{-\sqrt{390}i+10}{49}
Addera \frac{10}{49} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}