Lös ut x
x=\frac{\sqrt{3}+6}{11}\approx 0,70291371
x=\frac{6-\sqrt{3}}{11}\approx 0,387995381
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
11x^{2}-12x+3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{\left(-12\right)^{2}-4\times 11\times 3}}{2\times 11}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 11, b med -12 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-4\times 11\times 3}}{2\times 11}
Kvadrera -12.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-44\times 3}}{2\times 11}
Multiplicera -4 med 11.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{144-132}}{2\times 11}
Multiplicera -44 med 3.
x=\frac{-\left(-12\right)±\sqrt{12}}{2\times 11}
Addera 144 till -132.
x=\frac{-\left(-12\right)±2\sqrt{3}}{2\times 11}
Dra kvadratroten ur 12.
x=\frac{12±2\sqrt{3}}{2\times 11}
Motsatsen till -12 är 12.
x=\frac{12±2\sqrt{3}}{22}
Multiplicera 2 med 11.
x=\frac{2\sqrt{3}+12}{22}
Lös nu ekvationen x=\frac{12±2\sqrt{3}}{22} när ± är plus. Addera 12 till 2\sqrt{3}.
x=\frac{\sqrt{3}+6}{11}
Dela 12+2\sqrt{3} med 22.
x=\frac{12-2\sqrt{3}}{22}
Lös nu ekvationen x=\frac{12±2\sqrt{3}}{22} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{3} från 12.
x=\frac{6-\sqrt{3}}{11}
Dela 12-2\sqrt{3} med 22.
x=\frac{\sqrt{3}+6}{11} x=\frac{6-\sqrt{3}}{11}
Ekvationen har lösts.
11x^{2}-12x+3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
11x^{2}-12x+3-3=-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
11x^{2}-12x=-3
Subtraktion av 3 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{11x^{2}-12x}{11}=-\frac{3}{11}
Dividera båda led med 11.
x^{2}-\frac{12}{11}x=-\frac{3}{11}
Division med 11 tar ut multiplikationen med 11.
x^{2}-\frac{12}{11}x+\left(-\frac{6}{11}\right)^{2}=-\frac{3}{11}+\left(-\frac{6}{11}\right)^{2}
Dividera -\frac{12}{11}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{6}{11}. Addera sedan kvadraten av -\frac{6}{11} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{12}{11}x+\frac{36}{121}=-\frac{3}{11}+\frac{36}{121}
Kvadrera -\frac{6}{11} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{12}{11}x+\frac{36}{121}=\frac{3}{121}
Addera -\frac{3}{11} till \frac{36}{121} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{6}{11}\right)^{2}=\frac{3}{121}
Faktorisera x^{2}-\frac{12}{11}x+\frac{36}{121}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{6}{11}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{3}{121}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{6}{11}=\frac{\sqrt{3}}{11} x-\frac{6}{11}=-\frac{\sqrt{3}}{11}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{3}+6}{11} x=\frac{6-\sqrt{3}}{11}
Addera \frac{6}{11} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}