Lös ut x
x = -\frac{3}{2} = -1\frac{1}{2} = -1,5
x=\frac{4}{5}=0,8
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=7 ab=10\left(-12\right)=-120
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 10x^{2}+ax+bx-12. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,120 -2,60 -3,40 -4,30 -5,24 -6,20 -8,15 -10,12
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -120.
-1+120=119 -2+60=58 -3+40=37 -4+30=26 -5+24=19 -6+20=14 -8+15=7 -10+12=2
Beräkna summan för varje par.
a=-8 b=15
Lösningen är det par som ger Summa 7.
\left(10x^{2}-8x\right)+\left(15x-12\right)
Skriv om 10x^{2}+7x-12 som \left(10x^{2}-8x\right)+\left(15x-12\right).
2x\left(5x-4\right)+3\left(5x-4\right)
Utfaktor 2x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(5x-4\right)\left(2x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen 5x-4 genom att använda distributivitet.
x=\frac{4}{5} x=-\frac{3}{2}
Lös 5x-4=0 och 2x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
10x^{2}+7x-12=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-7±\sqrt{7^{2}-4\times 10\left(-12\right)}}{2\times 10}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 10, b med 7 och c med -12 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-7±\sqrt{49-4\times 10\left(-12\right)}}{2\times 10}
Kvadrera 7.
x=\frac{-7±\sqrt{49-40\left(-12\right)}}{2\times 10}
Multiplicera -4 med 10.
x=\frac{-7±\sqrt{49+480}}{2\times 10}
Multiplicera -40 med -12.
x=\frac{-7±\sqrt{529}}{2\times 10}
Addera 49 till 480.
x=\frac{-7±23}{2\times 10}
Dra kvadratroten ur 529.
x=\frac{-7±23}{20}
Multiplicera 2 med 10.
x=\frac{16}{20}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±23}{20} när ± är plus. Addera -7 till 23.
x=\frac{4}{5}
Minska bråktalet \frac{16}{20} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{30}{20}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±23}{20} när ± är minus. Subtrahera 23 från -7.
x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-30}{20} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 10.
x=\frac{4}{5} x=-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
10x^{2}+7x-12=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
10x^{2}+7x-12-\left(-12\right)=-\left(-12\right)
Addera 12 till båda ekvationsled.
10x^{2}+7x=-\left(-12\right)
Subtraktion av -12 från sig självt ger 0 som resultat.
10x^{2}+7x=12
Subtrahera -12 från 0.
\frac{10x^{2}+7x}{10}=\frac{12}{10}
Dividera båda led med 10.
x^{2}+\frac{7}{10}x=\frac{12}{10}
Division med 10 tar ut multiplikationen med 10.
x^{2}+\frac{7}{10}x=\frac{6}{5}
Minska bråktalet \frac{12}{10} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{7}{10}x+\left(\frac{7}{20}\right)^{2}=\frac{6}{5}+\left(\frac{7}{20}\right)^{2}
Dividera \frac{7}{10}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{7}{20}. Addera sedan kvadraten av \frac{7}{20} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{7}{10}x+\frac{49}{400}=\frac{6}{5}+\frac{49}{400}
Kvadrera \frac{7}{20} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{7}{10}x+\frac{49}{400}=\frac{529}{400}
Addera \frac{6}{5} till \frac{49}{400} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{7}{20}\right)^{2}=\frac{529}{400}
Faktorisera x^{2}+\frac{7}{10}x+\frac{49}{400}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{7}{20}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{529}{400}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{7}{20}=\frac{23}{20} x+\frac{7}{20}=-\frac{23}{20}
Förenkla.
x=\frac{4}{5} x=-\frac{3}{2}
Subtrahera \frac{7}{20} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}