Faktorisera
2c\left(5c+4\right)
Beräkna
2c\left(5c+4\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
2\left(5c^{2}+4c\right)
Bryt ut 2.
c\left(5c+4\right)
Överväg 5c^{2}+4c. Bryt ut c.
2c\left(5c+4\right)
Skriv om det fullständiga faktoriserade uttrycket.
10c^{2}+8c=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
c=\frac{-8±\sqrt{8^{2}}}{2\times 10}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
c=\frac{-8±8}{2\times 10}
Dra kvadratroten ur 8^{2}.
c=\frac{-8±8}{20}
Multiplicera 2 med 10.
c=\frac{0}{20}
Lös nu ekvationen c=\frac{-8±8}{20} när ± är plus. Addera -8 till 8.
c=0
Dela 0 med 20.
c=-\frac{16}{20}
Lös nu ekvationen c=\frac{-8±8}{20} när ± är minus. Subtrahera 8 från -8.
c=-\frac{4}{5}
Minska bråktalet \frac{-16}{20} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
10c^{2}+8c=10c\left(c-\left(-\frac{4}{5}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 0 och x_{2} med -\frac{4}{5}.
10c^{2}+8c=10c\left(c+\frac{4}{5}\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
10c^{2}+8c=10c\times \frac{5c+4}{5}
Addera \frac{4}{5} till c genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
10c^{2}+8c=2c\left(5c+4\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 5 i 10 och 5.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}