Lös ut x
x=\frac{2\sqrt{2}}{3}-1\approx -0,057190958
x=-\frac{2\sqrt{2}}{3}-1\approx -1,942809042
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
0=9\left(x^{2}+2x+1\right)-8
Använd binomialsatsen \left(a+b\right)^{2}=a^{2}+2ab+b^{2} för att expandera \left(x+1\right)^{2}.
0=9x^{2}+18x+9-8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 9 med x^{2}+2x+1.
0=9x^{2}+18x+1
Subtrahera 8 från 9 för att få 1.
9x^{2}+18x+1=0
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x=\frac{-18±\sqrt{18^{2}-4\times 9}}{2\times 9}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 9, b med 18 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-18±\sqrt{324-4\times 9}}{2\times 9}
Kvadrera 18.
x=\frac{-18±\sqrt{324-36}}{2\times 9}
Multiplicera -4 med 9.
x=\frac{-18±\sqrt{288}}{2\times 9}
Addera 324 till -36.
x=\frac{-18±12\sqrt{2}}{2\times 9}
Dra kvadratroten ur 288.
x=\frac{-18±12\sqrt{2}}{18}
Multiplicera 2 med 9.
x=\frac{12\sqrt{2}-18}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±12\sqrt{2}}{18} när ± är plus. Addera -18 till 12\sqrt{2}.
x=\frac{2\sqrt{2}}{3}-1
Dela -18+12\sqrt{2} med 18.
x=\frac{-12\sqrt{2}-18}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±12\sqrt{2}}{18} när ± är minus. Subtrahera 12\sqrt{2} från -18.
x=-\frac{2\sqrt{2}}{3}-1
Dela -18-12\sqrt{2} med 18.
x=\frac{2\sqrt{2}}{3}-1 x=-\frac{2\sqrt{2}}{3}-1
Ekvationen har lösts.
0=9\left(x^{2}+2x+1\right)-8
Använd binomialsatsen \left(a+b\right)^{2}=a^{2}+2ab+b^{2} för att expandera \left(x+1\right)^{2}.
0=9x^{2}+18x+9-8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 9 med x^{2}+2x+1.
0=9x^{2}+18x+1
Subtrahera 8 från 9 för att få 1.
9x^{2}+18x+1=0
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
9x^{2}+18x=-1
Subtrahera 1 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
\frac{9x^{2}+18x}{9}=-\frac{1}{9}
Dividera båda led med 9.
x^{2}+\frac{18}{9}x=-\frac{1}{9}
Division med 9 tar ut multiplikationen med 9.
x^{2}+2x=-\frac{1}{9}
Dela 18 med 9.
x^{2}+2x+1^{2}=-\frac{1}{9}+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+2x+1=-\frac{1}{9}+1
Kvadrera 1.
x^{2}+2x+1=\frac{8}{9}
Addera -\frac{1}{9} till 1.
\left(x+1\right)^{2}=\frac{8}{9}
Faktorisera x^{2}+2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+1\right)^{2}}=\sqrt{\frac{8}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+1=\frac{2\sqrt{2}}{3} x+1=-\frac{2\sqrt{2}}{3}
Förenkla.
x=\frac{2\sqrt{2}}{3}-1 x=-\frac{2\sqrt{2}}{3}-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}