Lös ut x (complex solution)
x=\frac{1+\sqrt{623}i}{2}\approx 0,5+12,479983974i
x=\frac{-\sqrt{623}i+1}{2}\approx 0,5-12,479983974i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-x+156=0
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times 156}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -1 och c med 156 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-624}}{2}
Multiplicera -4 med 156.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{-623}}{2}
Addera 1 till -624.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{623}i}{2}
Dra kvadratroten ur -623.
x=\frac{1±\sqrt{623}i}{2}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1+\sqrt{623}i}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{623}i}{2} när ± är plus. Addera 1 till i\sqrt{623}.
x=\frac{-\sqrt{623}i+1}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{623}i}{2} när ± är minus. Subtrahera i\sqrt{623} från 1.
x=\frac{1+\sqrt{623}i}{2} x=\frac{-\sqrt{623}i+1}{2}
Ekvationen har lösts.
x^{2}-x+156=0
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x^{2}-x=-156
Subtrahera 156 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=-156+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=-156+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=-\frac{623}{4}
Addera -156 till \frac{1}{4}.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=-\frac{623}{4}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{623}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{623}i}{2} x-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{623}i}{2}
Förenkla.
x=\frac{1+\sqrt{623}i}{2} x=\frac{-\sqrt{623}i+1}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}