Lös ut t
t = -\frac{15}{7} = -2\frac{1}{7} \approx -2,142857143
t=0
Aktie
Kopieras till Urklipp
105t+49t^{2}=0
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
t\left(105+49t\right)=0
Bryt ut t.
t=0 t=-\frac{15}{7}
Lös t=0 och 105+49t=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
105t+49t^{2}=0
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
49t^{2}+105t=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-105±\sqrt{105^{2}}}{2\times 49}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 49, b med 105 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-105±105}{2\times 49}
Dra kvadratroten ur 105^{2}.
t=\frac{-105±105}{98}
Multiplicera 2 med 49.
t=\frac{0}{98}
Lös nu ekvationen t=\frac{-105±105}{98} när ± är plus. Addera -105 till 105.
t=0
Dela 0 med 98.
t=-\frac{210}{98}
Lös nu ekvationen t=\frac{-105±105}{98} när ± är minus. Subtrahera 105 från -105.
t=-\frac{15}{7}
Minska bråktalet \frac{-210}{98} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 14.
t=0 t=-\frac{15}{7}
Ekvationen har lösts.
105t+49t^{2}=0
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
49t^{2}+105t=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{49t^{2}+105t}{49}=\frac{0}{49}
Dividera båda led med 49.
t^{2}+\frac{105}{49}t=\frac{0}{49}
Division med 49 tar ut multiplikationen med 49.
t^{2}+\frac{15}{7}t=\frac{0}{49}
Minska bråktalet \frac{105}{49} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 7.
t^{2}+\frac{15}{7}t=0
Dela 0 med 49.
t^{2}+\frac{15}{7}t+\left(\frac{15}{14}\right)^{2}=\left(\frac{15}{14}\right)^{2}
Dividera \frac{15}{7}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{15}{14}. Addera sedan kvadraten av \frac{15}{14} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}+\frac{15}{7}t+\frac{225}{196}=\frac{225}{196}
Kvadrera \frac{15}{14} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(t+\frac{15}{14}\right)^{2}=\frac{225}{196}
Faktorisera t^{2}+\frac{15}{7}t+\frac{225}{196}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t+\frac{15}{14}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{225}{196}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t+\frac{15}{14}=\frac{15}{14} t+\frac{15}{14}=-\frac{15}{14}
Förenkla.
t=0 t=-\frac{15}{7}
Subtrahera \frac{15}{14} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}