Lös ut x
x=-4
x=10
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-8-\frac{1}{8}x^{2}+x=\frac{7}{4}x-\frac{1}{4}x^{2}-3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{1}{4}x-1 med 3-x och slå ihop lika termer.
-8-\frac{1}{8}x^{2}+x-\frac{7}{4}x=-\frac{1}{4}x^{2}-3
Subtrahera \frac{7}{4}x från båda led.
-8-\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x=-\frac{1}{4}x^{2}-3
Slå ihop x och -\frac{7}{4}x för att få -\frac{3}{4}x.
-8-\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x+\frac{1}{4}x^{2}=-3
Lägg till \frac{1}{4}x^{2} på båda sidorna.
-8+\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x=-3
Slå ihop -\frac{1}{8}x^{2} och \frac{1}{4}x^{2} för att få \frac{1}{8}x^{2}.
-8+\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x+3=0
Lägg till 3 på båda sidorna.
-5+\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x=0
Addera -8 och 3 för att få -5.
\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x-5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}-4\times \frac{1}{8}\left(-5\right)}}{2\times \frac{1}{8}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{1}{8}, b med -\frac{3}{4} och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{9}{16}-4\times \frac{1}{8}\left(-5\right)}}{2\times \frac{1}{8}}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{9}{16}-\frac{1}{2}\left(-5\right)}}{2\times \frac{1}{8}}
Multiplicera -4 med \frac{1}{8}.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{9}{16}+\frac{5}{2}}}{2\times \frac{1}{8}}
Multiplicera -\frac{1}{2} med -5.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{49}{16}}}{2\times \frac{1}{8}}
Addera \frac{9}{16} till \frac{5}{2} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\frac{7}{4}}{2\times \frac{1}{8}}
Dra kvadratroten ur \frac{49}{16}.
x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{7}{4}}{2\times \frac{1}{8}}
Motsatsen till -\frac{3}{4} är \frac{3}{4}.
x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{7}{4}}{\frac{1}{4}}
Multiplicera 2 med \frac{1}{8}.
x=\frac{\frac{5}{2}}{\frac{1}{4}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{7}{4}}{\frac{1}{4}} när ± är plus. Addera \frac{3}{4} till \frac{7}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=10
Dela \frac{5}{2} med \frac{1}{4} genom att multiplicera \frac{5}{2} med reciproken till \frac{1}{4}.
x=-\frac{1}{\frac{1}{4}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{7}{4}}{\frac{1}{4}} när ± är minus. Subtrahera \frac{7}{4} från \frac{3}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=-4
Dela -1 med \frac{1}{4} genom att multiplicera -1 med reciproken till \frac{1}{4}.
x=10 x=-4
Ekvationen har lösts.
-8-\frac{1}{8}x^{2}+x=\frac{7}{4}x-\frac{1}{4}x^{2}-3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{1}{4}x-1 med 3-x och slå ihop lika termer.
-8-\frac{1}{8}x^{2}+x-\frac{7}{4}x=-\frac{1}{4}x^{2}-3
Subtrahera \frac{7}{4}x från båda led.
-8-\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x=-\frac{1}{4}x^{2}-3
Slå ihop x och -\frac{7}{4}x för att få -\frac{3}{4}x.
-8-\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x+\frac{1}{4}x^{2}=-3
Lägg till \frac{1}{4}x^{2} på båda sidorna.
-8+\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x=-3
Slå ihop -\frac{1}{8}x^{2} och \frac{1}{4}x^{2} för att få \frac{1}{8}x^{2}.
\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x=-3+8
Lägg till 8 på båda sidorna.
\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x=5
Addera -3 och 8 för att få 5.
\frac{\frac{1}{8}x^{2}-\frac{3}{4}x}{\frac{1}{8}}=\frac{5}{\frac{1}{8}}
Multiplicera båda led med 8.
x^{2}+\left(-\frac{\frac{3}{4}}{\frac{1}{8}}\right)x=\frac{5}{\frac{1}{8}}
Division med \frac{1}{8} tar ut multiplikationen med \frac{1}{8}.
x^{2}-6x=\frac{5}{\frac{1}{8}}
Dela -\frac{3}{4} med \frac{1}{8} genom att multiplicera -\frac{3}{4} med reciproken till \frac{1}{8}.
x^{2}-6x=40
Dela 5 med \frac{1}{8} genom att multiplicera 5 med reciproken till \frac{1}{8}.
x^{2}-6x+\left(-3\right)^{2}=40+\left(-3\right)^{2}
Dividera -6, koefficienten för termen x, med 2 för att få -3. Addera sedan kvadraten av -3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-6x+9=40+9
Kvadrera -3.
x^{2}-6x+9=49
Addera 40 till 9.
\left(x-3\right)^{2}=49
Faktorisera x^{2}-6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-3\right)^{2}}=\sqrt{49}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-3=7 x-3=-7
Förenkla.
x=10 x=-4
Addera 3 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}