Faktorisera
2\left(-x-2\right)\left(3x-5\right)
Beräkna
20-2x-6x^{2}
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2\left(-3x^{2}-x+10\right)
Bryt ut 2.
a+b=-1 ab=-3\times 10=-30
Överväg -3x^{2}-x+10. Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som -3x^{2}+ax+bx+10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-30 2,-15 3,-10 5,-6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -30.
1-30=-29 2-15=-13 3-10=-7 5-6=-1
Beräkna summan för varje par.
a=5 b=-6
Lösningen är det par som ger Summa -1.
\left(-3x^{2}+5x\right)+\left(-6x+10\right)
Skriv om -3x^{2}-x+10 som \left(-3x^{2}+5x\right)+\left(-6x+10\right).
-x\left(3x-5\right)-2\left(3x-5\right)
Utfaktor -x i den första och den -2 i den andra gruppen.
\left(3x-5\right)\left(-x-2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3x-5 genom att använda distributivitet.
2\left(3x-5\right)\left(-x-2\right)
Skriv om det fullständiga faktoriserade uttrycket.
-6x^{2}-2x+20=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-6\right)\times 20}}{2\left(-6\right)}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-6\right)\times 20}}{2\left(-6\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+24\times 20}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera -4 med -6.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+480}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera 24 med 20.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{484}}{2\left(-6\right)}
Addera 4 till 480.
x=\frac{-\left(-2\right)±22}{2\left(-6\right)}
Dra kvadratroten ur 484.
x=\frac{2±22}{2\left(-6\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±22}{-12}
Multiplicera 2 med -6.
x=\frac{24}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±22}{-12} när ± är plus. Addera 2 till 22.
x=-2
Dela 24 med -12.
x=-\frac{20}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±22}{-12} när ± är minus. Subtrahera 22 från 2.
x=\frac{5}{3}
Minska bråktalet \frac{-20}{-12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
-6x^{2}-2x+20=-6\left(x-\left(-2\right)\right)\left(x-\frac{5}{3}\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med -2 och x_{2} med \frac{5}{3}.
-6x^{2}-2x+20=-6\left(x+2\right)\left(x-\frac{5}{3}\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
-6x^{2}-2x+20=-6\left(x+2\right)\times \frac{-3x+5}{-3}
Subtrahera \frac{5}{3} från x genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
-6x^{2}-2x+20=2\left(x+2\right)\left(-3x+5\right)
Tar ut den största gemensamma faktorn 3 i -6 och 3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}