Lös ut x
x=1
x=-\frac{1}{2}=-0,5
Graf
Frågesport
Quadratic Equation
-4x(x-1)=2x-2
Aktie
Kopieras till Urklipp
-4x^{2}+4x=2x-2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -4x med x-1.
-4x^{2}+4x-2x=-2
Subtrahera 2x från båda led.
-4x^{2}+2x=-2
Slå ihop 4x och -2x för att få 2x.
-4x^{2}+2x+2=0
Lägg till 2 på båda sidorna.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-4\right)\times 2}}{2\left(-4\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -4, b med 2 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-4\right)\times 2}}{2\left(-4\right)}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4+16\times 2}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera -4 med -4.
x=\frac{-2±\sqrt{4+32}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera 16 med 2.
x=\frac{-2±\sqrt{36}}{2\left(-4\right)}
Addera 4 till 32.
x=\frac{-2±6}{2\left(-4\right)}
Dra kvadratroten ur 36.
x=\frac{-2±6}{-8}
Multiplicera 2 med -4.
x=\frac{4}{-8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±6}{-8} när ± är plus. Addera -2 till 6.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{4}{-8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{8}{-8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±6}{-8} när ± är minus. Subtrahera 6 från -2.
x=1
Dela -8 med -8.
x=-\frac{1}{2} x=1
Ekvationen har lösts.
-4x^{2}+4x=2x-2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -4x med x-1.
-4x^{2}+4x-2x=-2
Subtrahera 2x från båda led.
-4x^{2}+2x=-2
Slå ihop 4x och -2x för att få 2x.
\frac{-4x^{2}+2x}{-4}=-\frac{2}{-4}
Dividera båda led med -4.
x^{2}+\frac{2}{-4}x=-\frac{2}{-4}
Division med -4 tar ut multiplikationen med -4.
x^{2}-\frac{1}{2}x=-\frac{2}{-4}
Minska bråktalet \frac{2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{1}{2}+\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{9}{16}
Addera \frac{1}{2} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{9}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{4}=\frac{3}{4} x-\frac{1}{4}=-\frac{3}{4}
Förenkla.
x=1 x=-\frac{1}{2}
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}