Lös ut x
x=3
x=-\frac{1}{2}=-0,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=5 ab=-2\times 3=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -2x^{2}+ax+bx+3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,6 -2,3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
a=6 b=-1
Lösningen är det par som ger Summa 5.
\left(-2x^{2}+6x\right)+\left(-x+3\right)
Skriv om -2x^{2}+5x+3 som \left(-2x^{2}+6x\right)+\left(-x+3\right).
2x\left(-x+3\right)-x+3
Bryt ut 2x i -2x^{2}+6x.
\left(-x+3\right)\left(2x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+3 genom att använda distributivitet.
x=3 x=-\frac{1}{2}
Lös -x+3=0 och 2x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-2x^{2}+5x+3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-5±\sqrt{5^{2}-4\left(-2\right)\times 3}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 5 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-5±\sqrt{25-4\left(-2\right)\times 3}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera 5.
x=\frac{-5±\sqrt{25+8\times 3}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-5±\sqrt{25+24}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 3.
x=\frac{-5±\sqrt{49}}{2\left(-2\right)}
Addera 25 till 24.
x=\frac{-5±7}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{-5±7}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{2}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-5±7}{-4} när ± är plus. Addera -5 till 7.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{12}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-5±7}{-4} när ± är minus. Subtrahera 7 från -5.
x=3
Dela -12 med -4.
x=-\frac{1}{2} x=3
Ekvationen har lösts.
-2x^{2}+5x+3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-2x^{2}+5x+3-3=-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
-2x^{2}+5x=-3
Subtraktion av 3 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-2x^{2}+5x}{-2}=-\frac{3}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\frac{5}{-2}x=-\frac{3}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}-\frac{5}{2}x=-\frac{3}{-2}
Dela 5 med -2.
x^{2}-\frac{5}{2}x=\frac{3}{2}
Dela -3 med -2.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{5}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{3}{2}+\frac{25}{16}
Kvadrera -\frac{5}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{49}{16}
Addera \frac{3}{2} till \frac{25}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{49}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{4}=\frac{7}{4} x-\frac{5}{4}=-\frac{7}{4}
Förenkla.
x=3 x=-\frac{1}{2}
Addera \frac{5}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}