Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-\sqrt{3}i-1}{2}\approx -0,5-0,866025404i
x=\frac{-1+\sqrt{3}i}{2}\approx -0,5+0,866025404i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-x^{2}-x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\left(-1\right)\left(-1\right)}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -1 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+4\left(-1\right)}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med -1.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{-3}}{2\left(-1\right)}
Addera 1 till -4.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{3}i}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur -3.
x=\frac{1±\sqrt{3}i}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±\sqrt{3}i}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{1+\sqrt{3}i}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{3}i}{-2} när ± är plus. Addera 1 till i\sqrt{3}.
x=\frac{-\sqrt{3}i-1}{2}
Dela 1+i\sqrt{3} med -2.
x=\frac{-\sqrt{3}i+1}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{3}i}{-2} när ± är minus. Subtrahera i\sqrt{3} från 1.
x=\frac{-1+\sqrt{3}i}{2}
Dela 1-i\sqrt{3} med -2.
x=\frac{-\sqrt{3}i-1}{2} x=\frac{-1+\sqrt{3}i}{2}
Ekvationen har lösts.
-x^{2}-x-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-x^{2}-x-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
-x^{2}-x=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
-x^{2}-x=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{-x^{2}-x}{-1}=\frac{1}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\left(-\frac{1}{-1}\right)x=\frac{1}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}+x=\frac{1}{-1}
Dela -1 med -1.
x^{2}+x=-1
Dela 1 med -1.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=-1+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=-1+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=-\frac{3}{4}
Addera -1 till \frac{1}{4}.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=-\frac{3}{4}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet gäller att om x^{2}+bx+c är en jämn kvadrat kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2}.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{3}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{3}i}{2} x+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{3}i}{2}
Förenkla.
x=\frac{-1+\sqrt{3}i}{2} x=\frac{-\sqrt{3}i-1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}