Lös ut x
x=-3
x=1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-x^{2}-2x+3=0
Lägg till 3 på båda sidorna.
a+b=-2 ab=-3=-3
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -x^{2}+ax+bx+3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
a=1 b=-3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Det enda sådana paret är systemlösningen.
\left(-x^{2}+x\right)+\left(-3x+3\right)
Skriv om -x^{2}-2x+3 som \left(-x^{2}+x\right)+\left(-3x+3\right).
x\left(-x+1\right)+3\left(-x+1\right)
Utfaktor x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(-x+1\right)\left(x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=-3
Lös -x+1=0 och x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-x^{2}-2x=-3
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
-x^{2}-2x-\left(-3\right)=-3-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
-x^{2}-2x-\left(-3\right)=0
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
-x^{2}-2x+3=0
Subtrahera -3 från 0.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-1\right)\times 3}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -2 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-1\right)\times 3}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+4\times 3}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+12}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med 3.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{16}}{2\left(-1\right)}
Addera 4 till 12.
x=\frac{-\left(-2\right)±4}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 16.
x=\frac{2±4}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±4}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{6}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±4}{-2} när ± är plus. Addera 2 till 4.
x=-3
Dela 6 med -2.
x=-\frac{2}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±4}{-2} när ± är minus. Subtrahera 4 från 2.
x=1
Dela -2 med -2.
x=-3 x=1
Ekvationen har lösts.
-x^{2}-2x=-3
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-x^{2}-2x}{-1}=-\frac{3}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\left(-\frac{2}{-1}\right)x=-\frac{3}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}+2x=-\frac{3}{-1}
Dela -2 med -1.
x^{2}+2x=3
Dela -3 med -1.
x^{2}+2x+1^{2}=3+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+2x+1=3+1
Kvadrera 1.
x^{2}+2x+1=4
Addera 3 till 1.
\left(x+1\right)^{2}=4
Faktorisera x^{2}+2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+1\right)^{2}}=\sqrt{4}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+1=2 x+1=-2
Förenkla.
x=1 x=-3
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}